Hur många fler (än 10.000) barn ska behöva dö i Syrien?

Nu kan snart FN fara åt h-vete för min del!
Läser 11.000 barn dödade i Syrien och mår fysiskt illa.
Läser om Genève-konventionerna:
------------------------------
Fjärde Genèvekonventionen handlar om civilbefolkningens skydd vid väpnade konflikter. Civilbefolkning och civil egendom ska alltid respekteras och skyddas och de stridande får endast rikta sina operationer mot militära mål. Våldshandlingar och vedergällningar mot civila är förbjudet och civila ska få mat och sjukvård. Civila skyddas så länge de inte direkt deltar i konflikten.
Enligt fjärde Genèvekonventionen ska hjälpsändningar med mediciner och medicinsk utrustning, samt föremål som erfordras för att kunna genomföra religiösa ceremonier ha fri genomfart för att komma civilbefolkningen tillgodo. Fri genomfart ska även garanteras för matvaror, kläder och vatten till barn under femton år och gravida kvinnor.
------------------------------
och undrar varför FN inte gör något???
Nej visst ja, SYRIEN HAR JU INGEN OLJA!!!
   
Läs även Är libyska barn värdefullare än syriska? på temat.
 
  
För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas, fast idag ligger FN ungefär lika lågt på skalan

Behöver du lite perspektiv på tillvaron?

De fyra stora svenska bankerna SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea redovisade tillsammans för 2012 ett rörelseresultat på 74 miljarder kronor. Det innebär att de bankerna tillsammans har tjänat 7.708 kronor utslaget på varenda svensk, alla åldrar, på att hantera våra pengar. Hur mycket ränta får DU av banken varje år?

   
Under 2012 gjordes 547.000 resor från Sverige till USA som ligger ca 700 mil fågelvägen bort.

Till Thailand, som ligger ca 1000 fågelmil bort, gjordes 323.000 resor från Sverige under 2012.

Till Syrien är det bara ca 350 fågelmil, dit reste väldigt få från Sverige under 2012, däremot har ca 100.000 personer dödats sedan 2011 och ca 2.100.000 människor är på flykt undan kriget. De skulle säkert också vilja ha ett liv grundat på mänskliga rättigheter och demokrati där man kan åka på semester ibland...

I Sverige heter ca 50.000 män Bengt, det är därmed det 14:e vanligaste mansnamnet i Sverige.

Under 2010 fanns det i Sverige 48.000 kvinnor som var styrelseordförande eller styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag.

Det är alltså vanligare att heta Bengt (eller Lars, Anders, Mikael, Johan, Karl, Per, Erik, Jan, Peter, Thomas, Daniel, Fredrik eller Hans) än att vara kvinnlig styrelseordförande eller styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag.

  

I Bangladesh har alldeles nyligen minimilönerna för textilarbetare höjts med 76 procent, till 5.220 kronor. I årslön.

I Sverige är snittlönen för textilarbetare ca 22.000 kronor. I månaden.

Svenskarna lägger 5.560 kr per person (över 18 år) och år på spelande. Om du köper en trisslott varje lördag tar det 2.958 år innan du vinner 100.000 eller mer. Lotterna har då kostat dig 6.153.840 kronor.

 

I Kongo-Kinshasa dör var 30:e kvinna i samband med graviditet eller förlossning, för en kvinna i Sverige är risken en på 14.100. Varje år dör 1 miljon nyfödda barn på sin födelsedag och dessutom nästan 300.000 mödrar i samband med graviditet eller förlossning. Över 98% av dessa dödsfall sker i u-länderna.  I Göteborgs kommun bor det 265.440 kvinnor.

   

Barn ler och skrattar i genomsnitt 400 gånger per dag, medan vuxna i genomsnitt bara ler och skrattar 15 gånger per dag.

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Brev till finansministern

Hej Anders Borg.

   

Jag är en medelsvensson som jobbar heltid, är gift med en egenföretagare och har två hemmaboende barn. Du vill visst spendera 12 miljarder svenska skattekronor på ett "jobbskatteavdrag" samt 3 miljarder svenska skattekronor på att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt, svenska skattekronor som vi har slitit stenhårt för att släpa in till statens skattkista under din förvaltning. Detta skulle spenderas på skattelättnader för oss, ca 1000 kr per månad tillsammans. Din plan med detta verkar vara att vi då ska handla mer och då skulle det visst skapas fler jobb, närmare bestämt 10-15.000 nya jobb?

  

Där, Anders Borg, tycker nog jag att du har lite otur när du tänker...

  

Hur skapar det fler jobb om vi handlar mer? Allt importeras ju ändå från Kina så kineserna jublar antar jag, och visst skapar det marginellt några jobb i t.ex affärerna, men de mesta pengarna hamnar utomlands så att vi dessutom inte ens får skatt tillbaks i nästa led... Dessutom blir ett "jobbskatteavdrag" en dubbel bestraffning av de arbetssökande, det finns ändå inga jobb att söka medan vi som har jobb får det lite bättre. Det vore en helt annan sak om det fanns jobb att söka, men så är ju inte riktigt fallet i verkligheten utanför Rosenbad...

  

Pengarna ska självklart satsas på att skapa arbeten i Sverige. Jag ger dig här några förslag, lite som ett smörgåsbord, där de flesta dessutom får positiva bieffekter för samhället:

• Anställ fler inom vård och omsorg, pengarna skulle räcka till mer än 30.000 sjuksköterskor med 25.000 kr i månadslön och avtalsenliga villkor. De trevliga bieffekterna skulle förstås vara en betydligt bättre och tryggare vård och omsorg för alla, gammal som ung.
• Anställ fler lärare, pengarna skulle förstås räcka lika långt här. De trevliga bieffekterna skulle bli en sällan skådad kunskapsboom i Sverige, alldeles bortsett från att fler vuxna skulle bidra positivt till både lärarnas och elevernas arbetsmiljö.
• Sänk arbetsgivaravgifterna, idag vågar t.ex. inte småföretagarna (t.ex min bättre hälft) anställa p.g.a. de höga kostnaderna och storföretagen har flyttat nästan all tillverkning utomlands. Detta skulle hjälpa företag att våga satsa i Sverige istället för utomlands eller kanske anställa den där kontoristen/städaren/extra personalen som då hindrar de andra att slita/stressa sönder sig och bli sjukskrivna.
• Det måste gå att bygga/rusta miltals med vägar och järnvägar för pengarna. Dessutom skulle transporterna av både gods och enskilda människor bli tryggare och kortare, något som bl.a. skulle innebära färre trafikskadade.
• Återinför beredskapsjobben på bred front (och slopa fas tre vilket bara helt i onödan segregerar de arbetssökande), det skulle innebära massor för de arbetslösa som inget annat vill än att göra rätt för sig, dessutom skulle vi sannolikt få en mycket trevligare offentlig omgivning, rastvakter till skolorna, nattvandrare på helgerna etc

Alla dessa förslag ger jobb i Sverige för hela slanten, dvs vi får tillbaka skatt i de kommande leden vilket leder till en positiv spiral av sund tillväxt.
Alla dessa förslag ger dessutom sannolikt fler jobb än ditt lama förslag, Anders Borg.
Du tycks helt ha glömt bort vilka du representerar som finansminister. Du må vara moderat, gilla höginkomsttagare och tycka att var och en är sin egen lyckas smed men som finansminister jobbar du åt mig! Jag betalar din lön! Du kan inte bara stirra enögt på den lilla del av befolkningen (manliga höginkomsttagare) som du tillhör, utan du måste ta ditt jobb betydligt seriösare än så. Att lägga fram olika politiska lösningar är helt OK, men att så fullständigt satsa på fel häst är tjänstefel enligt min mening!

  

Skäms Anders Borg.

  

  

Dessutom anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Läser AB och gillar det jag läser!

Kölhala ekonomerna!

Jag läser Jan Guillou och och håller helhjärtat med!

Läs gärna mina inlägg på exakt samma tema:
"Varför privatisera?"
"Varför tillåts ekonomer styra världen?"
"Varför tillåts ekonomi vara så kortsiktig?"
"När får jag bli pensionär?"
"Privatisera räddningstjänst och rättsväsende"
och mina samlade förslag för ett bättre Sverige:
"Ett medmänskligare manifest" 


För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Indoktrinering, nej tack!

Råkade se en snutt av "Mia and Me" på Nickelodeon och ramlade nästan av stolen! Seriens båda hjältinnor räddade prins Mo ur en köttätande blomma varefter han överraskat utbrister "Skönhet och intelligens i samma förpackning, det är ovanligt".
Det är PRECIS det här jag menar med dagen inlägg i bloggen, från småbarnsåren via vilsna tonår till mitt-i-livet-kriser så indoktrineras vi med stereotyper fulla av manliga män och korkade bimbos!
Alla vi andra 99,9% då? Killar som vill dansa jazzdans och tjejer som vill träna karate? Män som vill skola om till bibliotekarie och kvinnor som vill bli svetsare?
Skärpning! Vi måste reagera!

Jämställdheten är död! Länge leve jämställdheten!

Hur svårt kan det vara egentligen? Det begriper väl alla att vi måste vara jämställda i Sverige år 2013?
  
Redan där, i det resonemanget, i det tonfallet, blir det fel. Vissa förutsätter att andra är dumma och/eller korkade, men män är varken dumma eller elaka och kvinnor är varken korkade eller underlägsna, vi måste bara komma ihåg att förutsättningarna för jämställdhet är relativt nya, ca 100 år. Om vi ska tala om jämställdhet måste vi först reda ut vilka skillnaderna mellan män och kvinnor är, de viktigaste för mig är:

• Styrka - män är generellt fysiskt starkare än kvinnor, på stenåldern var det säkert jätteviktigt, idag finns det möjligen en handfull yrken där det fortfarande spelar roll och där hjälpmedel och verktyg inte helt kan jämna ut behovet av råstyrka.
• Längd - män är generellt längre än kvinnor, det kan inte spela någon som helst roll i ett seriöst perspektiv annat än att män bokstavligt talat ser ner på kvinnor och vice versa (att jämna ut höjdskillnaden är en av få riktigt bra anledningar för kvinnor att bära högklackat).
• Graviditet - för män är sex för det mesta en skön grej, för kvinnor blir resultatet av sex ibland en graviditet vilket effektivt i olika grad hindrar andra aktiviteter (och dessutom bevisar att just den kvinnan har haft sex), skillnaderna borde ha jämnats ut varefter preventivmedel blev allt vanligare men kvinnor som njuter av mycket sex upplevs som suspekta och opålitliga medan män som gillar mycket sex upplevs som virila och macho.
• Omhändertagande - hela östrogen/graviditet/amnings-grejen gör nog kvinnor mer empatiska och omhändertagande än män.
• Aggressivitet - hela "ut-och-jaga-mammut"-beteendet underlättades säkert av testosteronet, män har nog närmare till sin aggressivitet och är kanske därmed mer målinriktade än kvinnor.
• Dessutom finns det ett flertal egenskaper som kan vara genusbetingade, men lika gärna bero på "samhällsuppfostran" såsom simultankapacitet, ordningssinne, skvallerbehov, shoppinghets, monogami, logiskt kontra abstrakt tänkande etc.

  

Varför är det fortfarande så långt kvar till jämställdhet då om det knappt finns några skillnader som spelar praktisk roll längre? Samhällets attityder till jämställdhet ställer till en hel del problem:

• Om män pratar om jämställdhet så är det ofta på temat "Hur ska kvinnorna passa in i männens värld?". Tål de verkligen det hårda klimatet? Hur ska en kvinna kunna arbeta som murare etc, kvinnorna är ju fysiskt svagare? Kan kvinnliga företagsledare verkligen ta i med hårdhandskarna när det behövs, de är ju av naturen osjälviska och omtänksamma?
• När kvinnor pratar om jämställdhet så handlar det antingen om att med humor beskriva absurda situationer så att alla andra kvinnor skrattar igenkännande eller om att på en glidande skala från sund till helt rabiat hävda att kvinnor kan (och ska!) göra allt som männen kan, bokstavligt talat, vilket leder rakt in i diskussionen i männens resonemang ovan.

Båda alternativen är förstås helt käppräta;

Kvinnor är inte män och kommer aldrig att kunna göra allt som män kan, å andra sidan kan inte män göra allt som kvinnor kan, däremot kan många män och kvinnor göra samma saker eftersom vi alla är individer med olika förmågor.

Kvinnor som skrattar åt andra kvinnor är förstås roligt, men det finns inte en man som kommer att kunna förstå djupet i det roliga (och därmed inse tragiken) eftersom män inte kan uppleva de absurda situationer som beskrivs. Dessutom riskeras jämställdhetsfrågan att minimeras till en stand-up-show som alla har rätt att driva med.

  

Det som dessutom bromsar (och tom. backar) hela jämställdhetsutvecklingen är cementeringen av de sneda könsrollerna i samhället. Om vi hela tiden matas med bilder av smala, snygga, avklädda unga tjejer i utmanande poser samt propra, välklädda män i alla åldrar så är det klart att reptilhjärnan hittar ett mönster och tror sig veta vad som borde vara normalt. Här spelar reklam och olika medier en enorm roll som de aldrig självmant kommer att ändra på eftersom det är deras levebröd!

Män vill förstås köpa produkter som gör att de ser självsäkra, smarta och lyckade ut, precis som de allra flesta män gör på film.

Kvinnorna har fastnat i en nedåtgående spiral där lycka är att framförallt vara ung, smal och snygg, precis som de allra flesta kvinnor i filmer...

Skillnaden är enorm; för män handlar det om prestation och inre kvalitéer medan det för kvinnor bara handlar om yta och poser. Detta leder till, förutom ett väldigt ojämställt samhälle, generation efter generation av flickor och kvinnor som känner sig misslyckade eftersom kanske 1 promille av dem ser ut som filmstjärnor och de resterande 99,9% är helt normala!

Vad måste då förändras? 

Styrke-grejen och längden är överspelade, kvinnor nuförtiden blir för det mesta inte gravida om de inte vill (däremot måste kvinnor som gillar sex sluta behandlas som slampor).

Den enda acceptabla skillnaden är östrogen=omhändertagande kontra testosteron=aggressivitet vilket inte borde tillåtas spela någon som helst roll ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom spridningen inom könen är minst lika stor som mellan könen.

Attityderna till begreppet "jämställdhet" måste förändras, det handlar om hälften av befolkningen bl.a. annat din mamma, syster och/eller dotter.

De sneda könsrollerna måste vridas om, i den riktiga världen är killar spåniga och snygga lika ofta som tjejer medan kvinnor är skitiga och smarta lika ofta som män, här krävs det krafttag eftersom snygga bimbos och propra världsmän säljer.

  

Lösningen kan enkelt sammanfattas "Förebilder på alla nivåer"!

I styrelserummen, i förskolan, i riksdagen, i ridhuset... Jag vill se Pippi Långstrump i regeringen och Pia Sundhage i en actionfilm, riktiga tredimensionella karaktärer som ger en sund bild av normala, jämlika tjejer och kvinnor med skinn på näsan och bekväma kläder! Förhoppningsvis tvingas då reklam och medier att följa efter, men det kommer att ta tid...

  

Och det är här arbetet börjar på allvar; i regeringen, i våra företagsledningar, i fikarummen, i klassrummen, i omklädningsrummen och inte minst vid ditt frukostbord (vad lär du dina barn för beteende?). Tjejer och kvinnor måste i alla instanser uppmuntras att välja yrken och intressen efter sitt eget hjärta, inte efter senaste Bond-rullen (självklart ska pojkar och män också få välja efter hjärtat, men det får ett eget inlägg). Eftersom inte reklammakarna och filmproducenterna kan tvingas att göra jämställd reklam & film så måste det helt enkelt bli olönsamt att göra något annat, konsumenterna måste efterfråga alternativen, och då menar jag inte bara rödstrumporna...

   

Och kom ihåg, det handlar inte om att kvinnor prompt ska göra likadant som män, det handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och rättigheter att göra det de vill oavsett snopp eller snippa mellan benen och dessutom få samma lön om de gör samma jobb! Det är inte en längre en fråga om jämställdhet mellan könen, det handlar om jämlikhet mellan individer!

  

Läs gärna mina tidigare inlägg på samma tema:

Varför ska kvinnor ha lön?

Varför prata om jämställdhet? 

  

  

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Kölhala ekonomerna!

Jag läser Jan Guillou och Ingvar Persson och håller helhjärtat med!

Läs gärna mina inlägg på exakt samma tema:
"Varför privatisera?"
"Varför tillåts ekonomer styra världen?"
"Varför tillåts ekonomi vara så kortsiktig?"
"När får jag bli pensionär?"
"Privatisera räddningstjänst och rättsväsende"
och mina samlade förslag för ett bättre Sverige:
"Ett medmänskligare manifest" 

Vem bestämmer i en demokrati?

Demokrati, ett vackert begrepp med gamla anor, själva ordet betyder "folkstyre" men vem bestämmer egentligen i en demokrati? De som är missnöjda förstås! Bara de orkar uppbåda energi och engagemang. Den naturliga följden blir då alltid att de missnöjda blir överrepresenterade p.g.a. att de som är rimligt nöjda röstar i mindre omfattning.

  

Ett exempel: I en skola med 100 elever ska de en dag få rösta om vilken mat de ska få, de får välja på makaroner & köttfärssås eller potatismos & korv. Vid en undersökning av skoltidningen tyckte de flesta (60 st) att båda rätterna var helt OK medan 30 st absolut ville ha köttfärssås och 10 st absolut ville ha korv. När det var dags att rösta gick förstås de 30 korvhatarna och de 10 korvälskarna och röstade eftersom utgången av valet kändes viktigt för dem. Av de övriga gick bara hälften och röstade, hälften på varje eftersom det inte spelade dem så stor roll. Det innebar att korvhatarna fick 45 röster och korvälskarna 25 röster. Med stor majoritet (64%!) vann alltså korvhatarna, trots att majoriteten av eleverna (60%) egentligen tyckte lika bra om båda rätterna! Nu gällde det här valet bara maten för en dag, men om man dessutom hade utsett ett matråd baserat på utfallet hade det blivit rätt lite korv serverat på skolan, i alla fall fram till nästa val...

  

I det här fallet kan man ju tycka att demokratin fungerade måttligt bra, men man glömmer lätt att demokrati också innebär rätten att låta bli att välja, å andra sidan får man då ibland finna sig i vad minoriteten vill.

  

Själva utövandet av (eller rättare sagt rätten att inte utöva) demokrati har sällan varit ett problem i Sverige, men just nu är det ett enormt, demokratiskt dilemma. Arga, unga, vita män gick man ur huse år 2010 för att rösta in SD i riksdagen, en liten minoritet, som p.g.a. andras ointresse av att rösta (som kanske tyckte att det var rätt OK som det var) har fått ett alldeles för stort inflytande över svensk politik, det svenska samhället och inte minst diskussionsklimatet.
Å ena sidan kan man hävda att SD minsann är demokratiskt invalda, det är bara för övriga politiker, journalister och inte minst oss väljare att acceptera, göra om och göra rätt i september 2014!
Å andra sidan är konsekvenserna av att soffliggarna (över 1 miljon svenskar) inte gick och röstade att:
- SD har fått ta rejäl plats i det offentliga rummet
- SD har fått gratis PR via medier på samma sätt som övriga riksdagspartier
   för att lufta sina åsikter
- SD har fått ekonomiskt bistånd i form av partistöd (30.866.400 SEK i statligt
   partistöd sedan valet 2010) så att de har kunnat bygga upp en komplettare partiapparat
vilket allt tillsammans har inneburit att de har lyckats skapa en illusion av att vara ett demokratiskt, normalt, svenskt riksdagsparti.

I princip måste jag, i sann demokratisk anda, acceptera att SD sitter i Sveriges riksdag, landsting och kommuner så länge som de håller sig inom Sveriges lagar (ytterst tveksamt för vissa medlemmar) och är demokratiskt valda, men det kliar som ett gammalt inflammerat myggbett när jag tänker på att de sitter invalda på grund av att över 1 miljon svenskar inte valde överhuvudtaget! SD har sin bakgrund i nationalistiska och rasistiska partier mixat med så väl som nazism och högerextremism och bland vissa medlemmar är dessa åsikter fortfarande väldigt tydliga, även om partiledningen (åtminstone utåt sett) försöker tvätta bort den bruna stövelstamparstämpeln. Frågar du mig så går det måttligt bra. De har alltid varit, och kommer alltid att vara, intoleranta rasister som balanserar på (eller en bit utanför) lagens råmärken, oavsett medieträning och snofsiga kostymer.

I många länder slåss människor för att få bli en demokrati med allmänna val. Folk dör i tiotusental, både civila och soldater, bara för att få rätten att göra sina röster hörda. Vi som har rätten struntar i att använda den, varje gång vi struntar i att rösta  pissar vi på deras demokratiska längtan.

Att rösta är inte bara en rättighet, det är en skyldighet, speciellt när hat och intolerans har fått in foten i dörrspringan. Kom ihåg det i september 2014, vi får de politiker vi förtjänar... Jag kommer att acceptera utgången av valet 2014, men det är bra mycket lättare om fler har röstat. Dessutom vill jag gärna tro att om fler röstar så blir det en medmänskligare politik!

Nu skulle jag allra helst vilja lyfta mitt svärd och gasta typ "För Narnia" för full hals, men jag nöjer mig med att vifta med min virtuella penna och skriva "För ett demokratiskt Sverige"!
Låt inte den missnöjda minoriteten bestämma!

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Läste nyss Lena Mellin och tycker att det rimmar fint!

---------------------------------------------------------------------------------------------

Partistöd är i grund och botten sunt, jag bara ogillar djupt att SD har fått nästan 31 svenska skattemiljoner (bara i en av stödformerna), de pengarna hade kunnat göra betydligt större nytta inom t.ex. skolan.
Lite om partistöd från www.riksdagen.se:
Partistödet ger politiska partier möjlighet att arbeta långsiktigt utan att vara beroende av olika bidragsgivare. Fria partier, fri nyhetsförmedling och opinionsbildning är grundläggande inslag i en demokrati. Partierna spelar en betydelsefull demokratisk roll som opinionsbildare och har en nödvändig uppgift i samhället vid de allmänna valen. Partierna ger väljarna alternativ, kunskap och möjlighet att påverka, delta och ta ansvar.  Ett offentligt ekonomiskt stöd till politiska partier betraktas därför som rimligt och av stor vikt för demokratin. Det är inskrivet i lag och ges i flera former:

• Staten ger stöd till den allmänna verksamheten i partier både i och utanför riksdagen. Valresultatet styr hur mycket pengar partierna får:
  För partier som kommit in i riksdagen bestämmer antalet platser bidragets storlek:
  - Partistödet delas ut som ett bidrag per riksdagsplats.
    Resultatet i de senaste två valen räknas.
    Bidraget är för närvarande 333 300 kronor per plats och år.
  - Kanslistödet delas ut till riksdagspartierna i form av grundstöd och tilläggsstöd.
    Alla riksdagspartier får grundstödet på ungefär 5,8 miljoner kronor.
    Tilläggsstödet är 16 350 kronor per riksdagsplats för regeringspartier
    och 24 300 kronor per riksdagsplats för andra partier.
  Partier utanför riksdagen får partistöd om de fått minst 2,5 procent av rösterna i hela landet i något av de två senaste riksdagsvalen.
• Riksdagen ger stöd till partigruppernas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen:
  Basstöd - består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp beroende av antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 1,7 miljoner kronor per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kronor per år och ledamot.
  Stöd till ledamöternas politiska sekreterare
  Stöd till ledamöternas resor utomlands
• Dessutom har kommuner och landsting rätt men inte skyldighet att lämna stöd till politiska partier.

Ytterligare idiotisk privatisering!

Läste nyss "Utförsäljning politiskt självmord" och upprörs som vanligt!
Läs även mina tidigare inlägg "Varför privatisera" och "Privatisera räddningstjänst och polis!" så förstår ni varför jag anser att ekonomer ska kölhalas!

Kan vem som helst bli statsminister?

Det bästa med Sverige är att det är ett jämlikt land. Vad är då ett jämlikt land? För mig besvaras den frågan med en fråga: Kan vem som helst bli statsminister/president? I Sverige är svaret fortfarande "ja", fast det svajjar betänkligt... Första förutsättningen är att alla ska kunna få den utbildning som passar dem, oavsett föräldrarnas ekonomiska förutsättningar. Här börjar Sverige spåra ur (läs även "Varför ska jag vilja välja?") men det här inlägget ska inte handla om skolan...

Sverige har helt klart blinda fläckar av ojämlik behandling av t.ex. de sjukskrivna, minoriteter som samer och romer, psykiskt sjuka, det odemokratiska kungahuset etc, men i ett internationellt perspektiv är vi väldigt jämlika.

Jag vill så gärna tro att alla tycker att det är bra, den här jämlikheten vi har här i Sverige. När människor föds i Sverige eller flyttar till Sverige inser väl alla förstås att den svenska jämlikheten är fantastisk, måhända tar det några år speciellt om man inte klarar språket så bra, men till slut inser väl alla att vi alla är jämlika, lika mycket värda; tjejer och killar, direktörer och städare, arbetslösa och politiker? Det är väl klart att mammor och pappor från andra religioner till slut förstår att deras små tösabitar är minst lika värdefulla som pojkarna eftersom vi har det så fantastiskt här i Sverige? Och ingen är väl dum nog att tolka bibel/koran etc per mening och bokstav, det förstår väl alla att det är otidsenligt, de trevliga delarna ska läsas mer som ett rättesnöre och de oförsonliga, elaka bitarna kan man strunta i när man bor i ett jämlikt, modernt land som Sverige?

När jag har samtalat med invandrare från olika länder och religioner berättar de samma sak; bristen på integration i det svenska samhället främjar de bokstavstrogna (av alla sorter) eftersom de då inte kan se hur det är tänkt att fungera med vår "svenska jämlikhet". I våra samtal har vi jämfört olika "heliga skrifter" och vi är rätt eniga om att bibelns GT och koranen är sällsynt osympatiska när det gäller hur man behandlar främmande människor i allmänhet och kvinnor i synnerhet. Om man sedan väljer att blint följa GT eller koranen spelar ingen större roll, resultatet blir förödande för oliktänkande och kvinnor. Skillnaden är att det inte finns så många bokstavstroende som följer GT i Sverige idag, däremot många som följer koranen mycket striktare än vad svensken i gemen följer bibeln, även fast vi kallar oss troende!

Jag gillar inte religion speciellt mycket, vare sig den ena eller tredje sorten (läs även "Tycker Gud om människor?"), för mig handlar frågan "bara" om jämlikhet, demokrati och samhällsstruktur. Att säga till invandrare att de inte får utöva sin religion i Sverige är ett brott mot grundlagen. Att integrera invandrare i det svenska samhället så att de tydligare förstår att skillnaden mellan religion och samhällsstruktur antagligen är enorm i Sverige jämfört med deras hemländer är vår skyldighet! Då, och endast då, kan vi på sikt påverka till exempel det hedersrelaterade våldet mot kvinnor (och även män i vissa fall). Alla måste själva få inse att religionens riktlinjer är antika och det kommer aldrig att ske med dagens hårt segregerade samhälle (läs tex "idrott och skolbabbel" eller "Varför ska jag vilja välja?"). Vi ska leva i ett modernt, jämlikt Sverige (läs "Vad är ett land?") där vi plockar russinen ur religionskakorna och firar jul och påsk parallellt med midsommar och andra religioners högtider samt styrs av en demokratiskt tillsatt jämlik regering med avseende på kön, religion, ekonomiska förutsättningar och till och med skonummer om det behövs!


För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Är libyska barn värdefullare än syriska?

Själva grundidén med FN är briljant! Att likt ett elevråd samla representanter från alla klasser (länder) så att alla kan få komma till tals oavsett ålder (ekonomisk storlek) och där det finns ett gemensamt mål; att skolan (världen) ska vara en plats för alla. Dessutom står alla solidariskt bakom elevrådets (FN) beslut eftersom det är så en demokrati fungerar.

--  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  -- 

Saxat ur FN-stadgarna:

  
Kapitel I, Artikel 1 Punkt 1: Förenta Nationernas ändamål äro att upprätthålla internationell fred och säkerhet och att i detta syfte dels vidtaga verksamma kollektiva åtgärder för att förebygga och undanröja hot mot freden samt för att undertrycka angreppshandlingar eller andra fredsbrott, dels genom fredliga medel och i överensstämmelse med rättvisans och den internationella rättens principer tillrättalägga eller lösa internationella tvister eller saklägen, som kunna leda till fredsbrott.

  

Kapitel VII, Artikel 43, Punkt 1: För att bidraga till upprätthållande av internationell fred och säkerhet utfästa sig Förenta Nationernas samtliga medlemmar att, på säkerhetsrådets anmodan och enligt särskilt avtal eller särskilda avtal, ställa till rådets förfogande de väpnade styrkor, det bistånd och de förmåner, däribland rätt till passage, som äro nödvändiga för upprätthållande av internationell fred och säkerhet.

--  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  --  -- 

   

Min egenhändigt kortfattade tolkning av stadgarna är bl.a. att FN kollektivt, med våld om nöden kräver, ska upprätthålla fred och säkerhet i hela världen. Det finns flera konflikter i rimlig närtid där FN sannolikt, i enlighet med stadgarna, hade kunnat ingripa t.ex. på Balkan, i Tjetjenien eller i Rwanda men det gjorde man inte! FN har en lång och defensiv historia, full av förlorade möjligheter att förbättra människors liv. Däremot gick det väldigt bra att ingripa i Libyen som är en av världens största oljeproducenter! Å andra sidan lyfter FN, cirka två år senare, inte ett finger nu för att lösa konflikten i Syrien.

Om vi tar liknelsen med elevrådet igen så är nog USA, Kina och Ryssland lite som de tuffa grabbarna i nian, dessutom så skiter de högaktningsfullt i elevdemokratin, utan är bara intresserade av utfallet för egen del. När några busfrön i 3:an, vars pappor äger kioskar i stan bad om hjälp mot några andra 3:or var inte de stora, stygga 9:orna sena att ställa upp, allt för att säkra lite libysk gratis-glass... Men när några 2:or behövde hjälp med översittartyper i klassen fanns det inget att tjäna, så de fick traggla vidare utan elevrådets hjälp som så många före dem.

Jag missunnar inte Libyens folk demokratiska framsteg och förbättrade levnadsvillkor, jag vänder mig emot att FN tillåter att inte alla länder i liknande situation får samma hjälp! Många som var vuxna på 40-talet skäms över att förintelsen pågick utan åtgärd, lika så  på 90-talet med Balkan eller 2004 i Rwanda. Det jag kommer att skämmas över som människa på ålderns höst är att världen tillät 100.000 människor, flertalet civila varav många barn, att dödas och hela världen vände ryggen till eftersom Ryssland och USA inte ville stöta sig med varandra eller med sina respektive vänner/fiender. Ursäkta min franska, men det är en jävligt lam ursäkt om man sitter i en position i säkerhetsrådet där man ska upprätthålla fred och säkerhet i hela världen!

  

Jag anser inte att alla konflikter ska lösas med våld och/eller vapen, men ska man lyckas med andra medel får man nog börja betydligt tidigare. Det är ju käpprätt åt helsefyr att USA nu väljer att skicka in vapen ensidigt istället för att FN tar sitt kollektiva ansvar. Och kan inte 9:oarna komma överens så måste det finnas en mekanism som gör dem maktlösa i den aktuella frågan, ut i korridoren med dem!

  

  

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

  

Läser även Vår passivitet har dödat 1729 barn, Fler vapen oroar syrier och Vårt ansvar att inte glömma, blir orolig och ledsen :-(

Läste nyss "En enda idé..." av Lena Mellin på AB och har ett hett tips: Läs mitt "Ett medmänskligare manifest"!

Vi måste ta hem jobben istället för att låta allt tillverkas utomlands och dessutom se till att samma villkor gäller för alla så att utlänningar slipper slava för skit-löner i Sverige!

Avgångsvederlag till höga chefer är pärlor för svin

Vi får hela tiden höra att vi måste betala dyra löner annars försvinner våra oerhört kompetenta chefer ut ur landet (ve och fasa) till den stora, hemska Europamarknaden, där de sedan för alltid är förlorade för lilla Sverige eftersom de aldrig kommer att vilja komma tillbaks till våra skitföretag. Indirekt menar de att VD-poolen i Sverige aldrig eller ytterst sällan fylls på, Sverige har de höga chefer vi har och vi ska banne mig betala bra så att de stannar kvar, annars är vi hopplöst utelämnade till inkompetenta uppkomlingar i VD-branschen, det skulle t.o.m. kunna bli kvinnor...usch...

  

Ett stort, självsäkert företag ska givetvis ha en riktigt bra VD, en sådan införskaffas på VD-marknaden där priserna ligger rätt högt över vanliga löntagare, men vad sjutton, vill man ha det bästa får man satsa lite! Så långt hänger det ihop, men sen, när VDn får gå ska han (för det är nästan alltid en han) ha flera årslöner i avgångsvederlag! Ursäkta, men skälet till att han fick så hejdlöst hög lön var ju just att han var så himla eftertraktad på VD-marknaden, det kan väl inte vara någon större bedrift för honom att skaka fram ett nytt höjdarjobb om han är så populär? Inte ska väl han behöva 18 eller 24 månaders "omställningsstöd", det är väl bara att ringa runt i bastuklubben så har han en ny VD-stol inom en månad...

  

Det är lite som att köpa en riktigt dyr bil, utan garantier, få laga den för mer än den är värd och till slut betala för att skänka bort skiten för skrotvärdet. Och ändå vara tvungen att köpa en ny bil...

  

Vän av ordning kanske undrar varför galenskapen ändå rullar på? Styrelseordföranden som godkänner det guldkantade avtalet sitter säkert i omvänd position inom några år... All den här sjuka rundgången i systemet existerar tack vare att ekonomer, politiker, styrelseproffs och företagsledare smörjer varandra så fort tillfälle ges.
Problemet är att det är vi "vanligt" folk som betalar, antingen via skattsedeln eller högre priser på inköpta varor och tjänster. 
När har vi fått nog egentligen?

  

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Vem firar Mors Dag?

Mors Dag.
Smaka på de orden. En speciell dag då vi ska tänka lite extra på våra mammor och gärna visa vår uppskattning. Det finns dock några hakar här. För att en kvinna ska kunna bli grattad på Mors dag krävs några, helt avgörande ingredienser:

• kvinnan ska ha fött barn
• mamman själv ska överleva graviditet och förlossning
• barnet/en ska leva

I västvärlden har vi mer problem med den första än de andra, i de fattiga länderna är det de andra delarna som är helt avgörande. Varje år dör 1 miljon nyfödda barn på sin födelsedag och dessutom nästan 300.000 mödrar i samband med graviditet eller förlossning. Över 98% av dessa dödsfall sker i u-länderna. I Kongo-Kinshasa dör var 30:e kvinna i samband med graviditet eller förlossning, för en kvinna i Sverige är risken en på 14.100. Det som saknas är inte, enligt Rädda Barnen, tillgång till avancerad sjukhusvård utan väldigt basal mödra- och förlossningsvård, sådant som vi i västvärlden tar för givet.

  

Så idag, när du åker till din mamma och ger henne en blomma eller ringer för en pratstund, tänk då för ett ögonblick på de 800 mödrar som dör idag och aldrig kommer att bli firade. Tacka din lyckliga stjärna för att just din mamma fick föda dig och att ni båda överlevde!

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas.

Vad kostar din tröja?

Vad kostar din tröja?
Egentligen?
149:- och ett människoliv?

  

Om vi går till affären, är det då verkligen viktigt att komma hem med många saker? I dagens hysteriska masskonsumtionssamhälle är svaret tyvärr ett solklart "jajamänsan"; vi ska helst handla så mycket vi kan, oavsett vad det är, var det kommer ifrån eller hur det är producerat, allt för att Sveriges BNP ska öka kontinuerligt. Om vi bortser från den uppenbara frågan om Sverige verkligen automatiskt blir ett lyckligt och bra land bara för att BNP ökar (se tidigare inlägg "Varför tillåts ekonomer styra världen?") så måste vi istället fråga oss själva om det är acceptabelt att t.ex. andra dör eller att barn arbetar i stället för att gå i skolan, bara för att vi ska kunna köpa busbilliga saker som vi bara kanske behöver?

  

Problemet är att i ekonomernas värld är det inte ett problem, det är ju "marknaden" som styr! Det är "marknaden" (dvs alla vi) som envisas med att handla alla dessa saker tillverkade av överutnyttjade, underbetalda människor långt bort från våra för stora förskolegrupper och facebook-likes och då är ekonomernas händer hux-flux rena, de tillhandahåller bara vad marknaden vill ha... I den riktiga världen däremot så skadas, lemlästas och dödas folk, inte bara för att vi i de rika länderna ska få saker, utan för att vi ska få sakerna snuskigt billigt!  Och alla tänker förstås "Varför ska jag ta ansvar när ingen annan gör något"?

  

De senaste 18 åren (1995-2012) har totalt 913 människor avlidit i arbetsolyckor i Sverige. I Bangladesh har hittills över 1.100 hittats döda efter EN olycka. Allt för att klädfirmorna m.fl. ska kunna tjäna miljarder kronor i vinst åt sina aktieägare varje år... Juridiskt är det säkert helt OK, men etiskt och moraliskt är det förstås helt åt skogen!

Sveriges köpkraft 2011 (PPP per capita) beräknades till $40.394 vilket lägger oss på 13:de plats av världens 183 länder, d.v.s. vi har mindre pengar att konsumera för än 12 länder per individ, mer pengar jämfört med ca 30 länder och väldigt mycket mer än ca 140 andra länder i främst Afrika och Asien. I Bangladesh har man t.ex. $1.693 som jämförelse (Sverige har alltså 24 gånger större köpkraft per individ). Om vi tog lite av vårt enorma köpkraftsövertag och krävde att det skulle gå till de som faktiskt syr våra  kläder, vad skulle hända då?

Även i de stora företagen finns en möjlighet att göra sin röst hörd; köp aktier så att du får gå på årsstämman. Där är det läge att ifrågasätta om inte aktieutdelningen ska minska till förmån för utsatta arbetare i leverantörsleden! Detta skulle förstås innebära att vinsterna skulle minska och om ekonomerna ser en möjlighet att tjäna pengar som inte är direkt olaglig, så måste de kasta sig över den, nästan som en tics.

   

Glöm inte att ekonomerna aldrig självmant kommer att avstå från vinster, det måste helt enkelt bli olönsamt att vara girig!

P.g.a. detta och mycket mer anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Trassel

Läser "Trasslet" och imponeras och skäms.

• Imponeras, för att den är välskriven, realistisk och antagligen ger en god inblick i hur en fullt frisk människa, normal i samhällets ögon, av en ödets nyck fullständigt faller ur normal-ramen.
• Skäms, för att jag bor i ett samhälle som, trots ett enastående välstånd, ser ner på sjuka och behandlar dem som skit.

Så här ska det inte vara! I ett samhälle tar man hand om varandra! Inget vet vem som får ett epilepsianfall pga hjärn-trassel i en busskur ikväll, det skulle tom kunna vara en företagsledare! Eller i andra fall en helt vanlig människa som faller rakt ner utan skyddsnät medan publiken tyst tittar på...

Åt h*vete är det! Vi är bättre än det här! Läs gärna mitt inlägg "Vad är ett samhälle?".


För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Roterar världen runt mig?

Läste nyss Virtanens "Generation Ego" och tycker att den rimmar väl med min "Roterar världen runt mig?" och det mesta på min blogg...

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Privatisera räddningstjänst och rättsväsende!

Nu är det hög tid för nästa naturliga steg efter privatisering av vård, skola och omsorg:
Privatisering av rättsväsendet och räddningstjänsten!
Tänk bara vad underbart att, på samma sätt som vi idag har möjlighet att välja skola, kunna välja brandkår eller domare! Det är förstås oerhört viktigt att upphandlingarna av dessa vitala samhällsfunktioner sköts korrekt och att målbilden med verksamheten är tydlig så att rätt funktion och kvalitet kan handlas upp. Vilken tur då att vi har kompetenta personer som har handlat upp vård, skola och omsorg, de är ju proffs nu, bara att fortsätta staka i uppkörda spår!

 

Utvecklingen kommer att bli enorm. Det kommer att växa upp fängelser i gamla stadshotell där direktörer kan sitta av sina fortkörningar och skattedomar. Jag ser framför mig brandbilar och polisbilar med reklam för bl.a. sprit och cigaretter. Och tänk vilka personalfester de sponsrande  företagen kan ha, åka stegbil hela kvällen eller ta blåljus-taxi mellan krogarna (om de har skrivit in det i kontrakten förstås!). Det kommer förstås att bli svårt för kunderna att välja leverantör, ska man skriva avtal med den närmaste brandstationen eller med en som har nattöppet? Kommer priserna att innehålla en fastpris-släckning dagtid var 20:e år och får man i sådana fall tillbaka pengarna om man inte har utnyttjat den? Får rökare och dementa högre månadsavgift än ensamstående kvinnor i glesbygd utan barn? Kan hemkörning av fulla ungdomar på lördagsnatten bakas in i grundtaxan och blir den i sådana fall avdragsgill?
 
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Jag hoppas innerligt att ni som läser detta inser att texten är djupt ironisk och inte alls speglar min åsikt, faktiskt dess raka motsats! Se även "Varför privatisera?". Det är bl.a. för sådana här stolleresonemang (vänta bara, snart kan det komma på riktigt) som jag anser att ekonomer ska kölhalas!
 
Det är för jäkligt att vi väljare tillåter att Sverige styrs av dessa inkompetenta, egennyttiga fjantar till politiker och ekonomer! När får vi se vanliga, vettiga, verklighetsförankrade människor i vår egen regering och riksdag? Hela min blogg (nästan iallafall...) går ut på att synliggöra detta och föreslå alternativ.
  
Snart är det val, är det inte dags att städa lite på Rosenbad då?
  
Läs gärna mina inlägg:
"Varför privatisera?"
"Varför tillåts ekonomer styra världen?"
"Varför tillåts ekonomi vara så kortsiktig?"
"När får jag bli pensionär?"
 och mina samlade förslag för ett bättre Sverige:
"Ett medmänskligare manifest" 

Vilka är ni?

Hej läsare!

Jag ser att jag har många läsare utomlands, vilka är ni? Hur har ni hittat min blogg? Läser ni den på svenska eller översatt till något annat språk?

mvh / Med Människa

Varför har vi ett försvar?

JAS Gripen står på landbacken när ryssen kommer, skrattet fastnar i halsgropen...

Läs mitt tidigare inlägg "Varför ska vi ha ett försvar?"...

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

J***la ekonomer!

Nu skriver AB "Så kalasar kapitalet på våra miljarder" med en korrekt analys att regelsystemet bara gynnar de som redan har, att politikerna går i ekonomernas ledband och att mycket hela tiden vill ha, och får, mer!

Dessutom finns en ledare om svensk nedskärningspolitik "Ekonomer har varit en kudde..." som också talar mot vårt fullständigt ekonomiskt relaterade samhälle.

Det är förjäkligt att vi väljare tillåter att Sverige styrs av dessa inkompetenta, egennyttiga fjantar till politiker och ekonomer! När får vi se vanliga, vettiga, verklighetsförankrade människor i vår egen regering och riksdag? Hela min blogg (nästan iallafall...) går ut på att synliggöra detta och föreslå alternativ.

Snart är det val, är det inte dags att städa lite på Rosenbad då?

Läs gärna mina inlägg:
"Varför privatisera?"
"Varför tillåts ekonomer styra världen?"
"Varför tillåts ekonomi vara så kortsiktig?"
"När får jag bli pensionär?"
 och mina samlade förslag för ett bättre Sverige:
"Ett medmänskligare manifest"

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Tycker Gud om människor?

Jag gillar tanken på att det kanske finns någon slags gudomlighet, däremot ogillar jag i princip alla religioner.
   
Vad baserar jag allt detta allmänt spridda ogillande på då? Helt enkelt på att storyn inte hänger ihop!

Om vi utgår från att någon slags gudomlighet hade ett finger med i spelet när universum och/eller jorden skapades då borde väl denna gudomlighet gilla sin skapelse och vilja den gott kan man tycka?

   
Vi tar och jämför hela kviddevitten med en trädgårdsmästare och dennes äng. I min liknelse är trädgårdsmästaren en blandning av Mumin-mamman och Bosse Rappne, hädanefter kallad Muja. Muja ser ut en riktigt fin plätt jord, bereder den med kärlek och planterar en härlig blandning ängsblomster som Muja vattnar, pratar lite med ibland och skyddar mot solen om det blir för varmt. Om kvickroten brer ut sig för mycket och kväver andra växter tar Muja vänligt men bestämt och återställer ordningen så att den delikata balansen mellan växterna bibehålls. Ibland lägger sig Muja ner i sin äng och njuter av livet och viskar små kärleksord, ibland härjar Muja på solen, regnet och kålmaskarna som hotar skapelsen.
På kvällarna när Muja har gått hem till sin lilla stuga så berättar växterna för varandra vad som hänt under dagen och vissa speciella, tidigare dagar. Vissa historier förändras och förbättras varefter tiden går. Plötsligt en dag så ryker smörblommorna ihop med blåklockorna eftersom de nu har helt olika historier om vad som hände den där dagen (vilken som helst faktiskt). Överste Smörblomma kallar till samling och bestämmer, tillsammans med de äldsta smörblommorna, vilka historier som är sanna för smörblommorna och vilka som aldrig mer får berättas. Amiral Blåklocka gör likadant i blåklockerådet. Nu hänger även hundkäxen på och plötsligt så har den trevliga, vackra ängen förvandlats till skådeplats för lömska kvickrötter i natten, ohyra som äter upp bladen, inhyrda daggmaskar som gräver gångar så att rötterna ruttnar när det regnar. Vad tycker Muja om det här då? Muja vänder helt sonika ängen ryggen och börjar om på andra sidan vägen...

  

Du kan tycka att liknelsen är löjlig, men tyvärr har den en allvarlig botten av sanning. Stora delar av den bibel som kristendomen tillber som "Guds ord" idag kom till ungefär så. En hoper åldrade biskopar (allihop män förstås) samlades år 325 i Nicaea eftersom det var så många berättelser och sägner i omlopp runt vad Jesus hade och inte hade gjort. De valde ut de historierna som gagnade deras agenda bäst, d.v.s. ena kyrkan och se till att de hade en bra story att trycka ner andra med, speciellt kvinnor och fattiga, och bannlyste resten. Här är nog inte de andra religionerna speciellt mycket mera tilltalande tyvärr. Läser man heliga skrifter så är de rätt osammanhängande, ologiska och förtryckande. Det känns som en samling utvalda vandringssägner i stället för avskrifter av någons ord och mening. Ingen religion är nog varken bättre (eller sämre) än någon annan. Dessutom har alla religioner ett gravt högfärdigt tilltal eftersom alla i princip hävdar att endast den egna religionen är den rätta och därmed är alla andra lögnare och avfällingar. Om det nu finns någon slags gudomlighet, varför skulle Den då vilja få olika folkslag att tro att just de är gudomlighetens avbild? Den borde väl älska alla folkslag lika mycket? Även om Den hade de bästa avsikter så misstolkas det eventuella budskapet konstant av alla de som använder "Guds ord" (och här menar jag valfri gud...) för att skaffa sig makt över andra.
  

Jag måste ändå tillstå att jag gillar några delar ur olika religioner:
- Flera religioner fördömer bankväsende, att tjäna pengar på pengar,
  ett avståndstagande helt i min smak!
- Karma, jag gillar recycling, jag vill gärna tro att någon del av min själ vandrar vidare
  efter mitt liv, gärna baserat på hur det här livet har genomlevts, lite som restskatt liksom...

 

Tyvärr tror jag inte att världsreligionernas "Gudar" tycker speciellt bra om mänskligheten, de har nog vänt oss ryggen för länge sen när vi kontinuerligt slaktar och förtrycker i valfri Guds namn. Min Muja däremot, förlåter och älskar mig bara jag inte använder Mujas ord och handlingar som verktyg för att förtrycka andra.

   
Om det finns en gudomlighet borde det för övrigt vara en modersgestalt, inte en hämndlysten karl, det går liksom inte alls ihop med varför man skulle vilja skapa en hel värld...

 

För övrigt anser jag att ekonomer borde kölhalas!

Varför ska kvinnor ha lön?

Läste nyss "Välfärden måste ha rimliga löner" och håller med till fullo!
Läs gärna mitt inlägg "Varför ska kvinnor ha lön?" på exakt samma tema!

mvh / Heligt förbannad!

Varför är det så svårt att säga förlåt?

Förlåt.

Ett så litet ord.

Så svårt att säga till någon som verkligen betyder något för mig.

Jag kan säga det 20 gånger om dagen till fullständiga främlingar; i bankomatkön, i kassan på coop eller på trottoaren, men till de jag älskar är det betydligt mera tunnsått. Varför då? Förtjänar jag inte att bli förlåten? Förtjänar inte de min vädjan om förlåtelse pga tidigare oförrätter? Är jag rädd att inte bli förlåten? Glömmer jag bort de jag älskar i vardagsstressen?

Vi tjatar på våra barn om att de ska be om ursäkt när de gör fel, men barn tenderar att göra som vi vuxna gör istället för som vi säger... Vi vill verka så självsäkra och starka att vi låter stoltheten bedra visheten.

Vi sårar varandra varje dag, medvetet eller omedvetet. Om vi ska få ett medmänskligare samhälle måste vi svälja stoltheten och erkänna våra egna tillkortakommanden. Börja varje dag med att fundera på vilka du behöver be om förlåtelse för att du var en drummel igår. Be dem om ursäkt, vem vet, de kanske börjar göra likadant! Gissa om det kommer att förändra samhället?

När får jag bli pensionär?

Läste nyss Fredrik Virtanens krönika "Vi vill ha sex timmars arbetsdag" och inser att den säger exakt samma som mitt tidigare inlägg "När får jag bli pensionär", fast mer poetiskt :-)
Det är hög tid för ett nytt parti, baserat på mitt "Ett medmänskligare manifest"!

Roterar världen runt mig?

Vi lever i en oerhört egocentrerad tid. De senaste 20 åren har samhället svängt om från att gagna byn, gruppen och kollektivet till att tjäna de starkaste individerna. Dessutom har vi upphöjt ekonomerna till vår tids präster eftersom allt idag enbart går ut på att vi ska masskonsumera så att BNP konstant ökar (se tidigare inlägg "Varför tillåts ekonomer styra världen?"). Som en följd av detta får alla mer och fler saker, vilket leder till ofrånkomliga jämförelser vilket ytterligare späder på egocentreringen. Vi ser på oss själva genom andras ögon istället för att vara nöjda utifrån våra egna förutsättningar och vi mäter vår lycka genom andras avundsjuka.

Ett exempel på detta är den kopiösa omsättningen på mobiltelefoner. I Sverige säljs varje år 3,6 miljoner mobiler! Det innebär att om alla svenskar (9,6 milj i feb -13) hade mobil så skulle vi byta mobil i genomsnitt efter ca 2,5 år, i verkligheten är det ca 2 år. Visst går tekniken framåt, men helt oanvändbara kan de omöjligen bli vartannat år? Man byter för att ha det senaste, inte för att den är utsliten eller oanvändbar, man vill bli bekräftad och sedd för sina sakers skull.

Ytterligare ett exempel är att ingen längre vill "arbeta", alla vill istället bli VD, popstjärna eller kändis. Eftersom efterfrågan på arbetskraft till dessa yrken är rätt begränsad, så blir väldigt många besvikna på sig själva eftersom de "tvingas" ta ett helt vanligt yrke utan hög status eller kändisskap, precis som generationer före dem.

Att hela tiden synas och märkas måste också vara påfrestande för individen, alla har åsikter om hur och vad man gör, speciellt om man gör fel. Bara de mest hårdhudade klarar den situationen, resten känner sig återigen misslyckade vilket är helt fel! Människan är ett flockdjur, de flesta av oss mår bra av att ingå i en helhet, att bidra till gruppen och känna samhörighet. Sedan är det självklart att några i gruppen är bättre lämpade att leda de andra, men om man accepterar skillnaderna, att alla bidrar på det sätt de kan, så har alla en plats i gemenskapen.

Den allmänna uppfattningen blir nu istället att alla ska uppnå individuell lycka, alla vill bli bekräftade. Problemet är att strålkastarljuset inte räcker till att belysa alla och envar speciellt länge i taget. För att höras och synas över bruset måste uttalanden, texter, bilder och åsikter bli mer och mer utagerande och sensationella. Jag skulle t.ex. önska att alla läste den här bloggen, att den diskuterades på nätet och kommenterades i riksmedia. Kostnaden för att uppnå det skulle dels vara att jag skulle få lägga mer tid på att skriva inlägg oftare än en gång i veckan (tid jag inte har) och dels att jag skulle vara tvungen att spetsa till mina inlägg och kanske provocera bara för att bli uppmärksammad, vilket jag inte ställer upp på! Jag tänker inte mäta hur bra jag är genom att mäta hur många som läser och kommenterar min blogg, jag skriver för min egen skull, jag tycker det är stimulerande och roligt att skriva! Självklart är det roligt om mina läsare tycker om bloggen, men världen roterar inte runt mig!

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas.

Läste nyss Gina Darawis krönika "En skitgrop som jag ska ta mig ur" och tycker att det rimmar bra med mitt inlägg ovan!

Vill vi vara ensamma?

Vi börjar (normalt sett) livet omhuldade av familjen. Eftersom vi tycker att barnens första tid är så viktig så betalar samhället (alltså alla vi via skattsedeln) föräldrarna så att barnets första år kan tillbringas i det egna hemmet. Men eftersom det bara är arbete utanför hemmets fyra väggar som räknas (se mitt tidigare inlägg "Varför ska kvinnor ha lön?") så innebär det att samhället (och även många av dess individer) hellre ser att alla vuxna yrkesarbetar (bl.a. som barnskötare/förskolelärare åt alla barn vars föräldrar arbetar!) istället för att en av föräldrarna är hemma tills barnen börjar skolan. Eftersom barnen spenderar en stor del av sin vakna tid i en annan omgivning än med sin familj så tenderar barnens uppfostran att vila till stor del på andra vuxna än föräldrarna (medvetet eller omedvetet, bra eller dåligt). Vi är så inrutade i vanan att alla ska yrkesarbeta, betala skatt, bidra till BNP och betala andra för att göra det vi inte hinner med, att vi inte ens ifrågasätter det (se mitt tidigare inlägg "Varför tillåts ekonomer styra världen?"). Vår svenska modell bygger på att samhället ska sköta mycket, men hör vår barnuppfostran verkligen dit?

Eftersom allt hemarbete är värdelöst i samhällets ögon (om det inte utförs på RUT-avdrag) vill alla förstås arbeta eftersom det är normen. I vårt egocentrerade samhälle ska alla "göra karriär", allt annat är misslyckat. Om "barnuppfostran i egna hemmet" vore ett yrke som gav lön och pension så kanske vi skulle få fler föräldrar som var hemma med barnen tills de börjar skolan, och även efteråt. Dessutom skulle vi kanske få fler barn som växer upp som trygga individer och får mer tid på sig att mogna och utvecklas innan skolstart. Skolan har idag problem med "ouppfostrade" barn. De är ibland ouppfostrade, men oftast beror nog problemen på att en del barn är starka individer som skolan helt enkelt inte har resurser att hantera och utbilda, eller att barnen helt enkelt behöver mer tid i en trygg uppväxtmiljö för att mogna.

När vi blir sedan blir gamla bor vi antingen kvar hemma ensamma tills vi dör, eller på ett ålderdomshem, ensamma tills vi dör, omhändertagna av kvinnor (och ibland män) vars lön vi har arbetat ihop till via skattsedeln under vårt yrkesverksamma liv. Detta ekorrhjul bidrar till en egocentrerat, ensamt genomlevt liv där många varken vill eller orkar stoppa hjulet för att kliva av. Med den påtvingade livsstilen av masskonsumtion (se mitt tidigare inlägg "När får jag bli pensionär?") och karriärhets finns det heller inte utrymme för mycket annat...

En tanke: Många av invandrarnas företag drivs inom egna familjen vilket ofta bespottas av svenskarna som mygel med arbetstider och svarta pengar. Men tänk om invandrarna vet något som svenskarna totalt har glömt bort? Allt kan inte mätas i pengar! Tänk om de faktiskt värdesätter att deras tonåringar kan få jobba i familjeföretaget, inte i första hand för att tonåringen tjänar multum, utan för att det är en del i uppfostran? Tänk om farfar kan hjälpa till att torka bord på  pizzerian, inte i första hand för lönen utan för att farmor då kan hjälpa till att ta hand om barnen? I många andra kulturer bor familjerna tillsammans över generationerna, de äldsta hjälper till med vardagsbestyren och i gengäld slipper de leva, bo och dö ensamma.

En sista reflektion: Båda mina barn har gått på dagis och därmed berikats i sin utveckling och sociala medvetenhet.

När får jag bli pensionär?

När kommer jag att kunna bli pensionär och vilket liv kan jag förvänta mig då? Det beror förstås på hur mycket skatt det finns i AB Sverige's skattkista då om kanske 20-30 år (givet att alla tar ansvar och betalar skatt, se även mitt tidigare inlägg "Vad är ett samhälle?").

Alla i Sverige betalar givetvis skatt (inkomstskatt, moms etc); mest betalar de som arbetar, minst betalar barn & ungdomar. Om man tittar på förhållandet mellan "arbetande" och "resten" så är det idag enligt följande (drygt 9,5 milj svenskar dec -12):

• 1,7 miljoner (18%) barn och ungdomar upp t.o.m. 15 år som sannolikt är hemma med en (eller kanske två?) föräldrar, går på förskola eller går i grundskolan.
• 4,6 miljoner (49%) arbetar.
• Resten är antagligen gymnasieungdomar, högskole-/universitetsstudenter, arbetslösa, sjuka och/eller pensionärer.

Krux 1: Eftersom livslängden i Sverige ökar konstant p.g.a. bättre livsförhållanden och bättre sjukvård kommer andelen pensionärer att öka d.v.s. andelen "arbetande" kommer att minska. Åtgärden på just det problemet är att vi arbetar längre så att kvoten hålls konstant för att vi ska ha råd med pensionssystemet.

Krux 2: Eftersom vi har det så bra i Sverige har vi relativt andra länder dyr arbetskraft eftersom priserna på varor och tjänster innehåller även en stor del skatter & avgifter till staten. Med den öppna handeln vi har inom Europa och även resten av världen innebär det att likvärdiga produkter importeras istället för att de produceras i Sverige. Det får flera följder; arbetstillfällena minskar i Sverige (mindre inkomstskatt till staten samt ökade kostnader för arbetslöshet) och dessutom så går vinsterna i företagen som säljer de importerade prylarna ut ur Sverige.Här finns det ingen enkel åtgärd, vi försöker delvis styra om vår produktion från varor till tjänster men det kommer aldrig att helt räcka till.

Krux 3: De som har jobb i Sverige idag jobbar häcken av sig. För en del leder det till sjukskrivningar, långa eller korta. Det är en dubbel förlust för samhället, dels vore det bättre för alla om de som arbetar för hårt kunde få avlastning vilket skulle innebära fler arbetstillfällen (mindre kostnad för arbetslösheten för staten), dels innebär sjukskrivningarna i sig kostnader för staten. Åtgärden här är busenkel fast kostsam, kortare arbetsdagar! Dyrt för alla men kanske nödvändigt eftersom företagen bara styrs av ekonomiska mål och därmed gärna utnyttjar sin kompetenta personal till bristningsgränsen eftersom de sedan (på sikt) blir samhällets ansvar.

Krux 4: Sveriges befolkning ökar. Åtgärden att stänga gränserna torde väl SD applådera, fast den är inte genomförbar i ett demokratiskt samhälle. Vi behöver invandrarna lika mycket som de behöver oss!

De här fyra kruxen samverkar på ett ytterst tragiskt sätt:

• De som har jobb arbetar mer och hårdare så att de kan konsumera importerade varor och köpa de tjänster (från iofs mestadels svenska företag) som man inte hinner utföra för att man arbetar för mycket.
• Varorna vi konsumerar importeras i allt större utsträckning, vilket innebär att de arbetslösa blir fler.
• De som har jobb måste arbeta längre upp i åldrarna för att försörja pensionärerna.
• De som är arbetslösa blir bara fler och fler p.g.a. ovanstående, statens utgifter ökar och intäkterna minska, vilket innebär att vi är tillbaka på den första punkten igen...

Den här enorma samhällsparadoxen pratar våra politiker och ekonomer aldrig om eftersom den sträcker sig bortom budgetåret!
För att bryta spiralen borde fokus ligga på att se till att öka produktion av varor och tjänster i Sverige, vilket skulle få till följd en minskad arbetslöshet och ökade skatteintäkter. Givetvis måste det då vara ekonomiskt fördelaktigt för företagen att vara verksamma i Sverige.
Dessutom måste man arbeta konstruktivt med att avlasta de som arbetar för mycket, vilket också skulle få till följd en minskad arbetslöshet och ökade skatteintäkter.
Att vi sedan kanske måste höja pensionsåldern på sikt är väl i sammanhanget acceptabelt om man får en dräglig arbetssituation på vägen dit...

Faran just nu är att vi har en hel generation ungdomar som aldrig kommer att få ett fast jobb, vem ska försörja dem? Och när kommer jag att få gå i pension?

Kommentar: Läste nyss "Borg lanserar sig som statsminister" och inser att det sannolikt inte alls kommer att bli bättre... Det enda som är värre än politiker är politikerna som är ekonomer...

Varför ska jag vilja välja?

Valfrihet är väldigt bra. Valfrihet kan också vara väldigt dåligt. Ta segregeringen av skolorna i nyheterna nyligen som exempel. Föräldrar vill sina barns bästa och väljer bort de skolor de tror är sämre av olika skäl. Resultatet blir en ofrivillig uppdelning mellan invandrare och svenskar, mellan fattiga och rika, mellan vi och dom.

Vad ska då vara valbart? Min grundinställning är att samhället ska tillhandahålla tillräckliga förutsättningar för att samhället ska fungera och att detta ska vara skattefinansierat, t.ex. vård, skola, omsorg, räddningstjänst och rättsväsende (jmf mina tidigare inlägg "Vad är ett samhälle?" och "Varför privatisera?"). Det samhället tillhandahåller ska också vara kostnadseffektivt för hela samhället dvs man hänvisas till (normalt sett) geografiskt närmsta enhet, vilket dessutom får till följd att elever, patienter, brottsoffer etc får naturliga beröringspunkter i samhället som inte bygger på eget initiativ.

Kruxet är förstås att säkerställa att kvalitén på t.ex. skolan (undervisningen, lärarnas kompetens, arbetsmiljön för elever och lärare, studiematerial etc) är tillräckligt bra, men detta uppnås inte automatiskt med en privatisering. Det får gärna finnas privata skolor, sjukhus etc, men de ska inte vara skattefinansierade med en enda krona p.g.a. att pengarna inte går tillbaka till verksamheten (jmf mitt tidigare inlägg "Varför privatisera?"). Lek med tanken för ett ögonblick att polisen vore privatiserad/outsourcad, vad skulle deras väsentliga sysselsättning vara för att öka vinsten till aktieägarna? Inte vore det att utreda misshandel, knarkbrott eller våldtäkter, det ger inget klirr i kassan direkt... Att lagföra fortkörare skulle nog prioriteras eftersom det mer mest utdelning per arbetad polistimme, hur säkerställer det att Sverige är ett bra land om 30 eller 50 år? (jmf mitt tidigare inlägg "Vad är ett samhälle?")

Att fritt välja skola, eller kanske framför allt att välja bort skola, spär på den växande segregationen och klassklyftan alldeles i onödan. Om 20 år kommer det att finnas vuxna som helt har vuxit upp utan mångfald i skolan tillsammans med demografiskt likadana. Vad har de lärt sig om omvärlden annat än det de fått lära sig ur skolböcker från 80-talet och nyheterna (där man får intrycket av att det iofs är sorgligt att t.ex. 1000-tals civila dödas i Syrien, men inget man kan göra något åt, alltså är väl inte de lika viktiga som vi?)? Vi lever i en internationell omvärld där vi inte har råd med främlingsfientlighet och översittarfasoner!

Det har funnits en långtgående trend under många år att individen är allt och gruppen är meningslös, de individuella prestationerna rankas högst medan lagens framgångar bara beror av enskilda individers. Detta sneda betraktelsesätt innebär att individen och dess självförverkligande alltid är i fokus vilket också får till resultat att vi ska ha denna påtvingade valfrihet, oavsett om vi vill eller inte. De individer som gynnas av detta individfokuserande är dessutom i minoritet, majoriteten av individerna vill ingå i ett sammanhang, inte alltid behöva välja utan borde kunna ta för givet att samhällets skattefinansierade resurser är tillräckligt bra.

Varför blir valfriheten då ett problem? Många tenderar att helst välja något som är likt den egna normen. Detta ger på sikt en segregation och ett intolerant samhälle. Jag förstår till fullo föräldrarna som  på individnivå vill välja det bästa för sina barn, men resultatet för samhället är djupt tragiskt.

Valfrihet kan vara väldigt bra, t.ex. att få handla på ICA eller coop. Valfrihet kan också vara väldigt dåligt när det leder till ett segregerat, intolerant samhälle som på sikt kommer att bestå av fattiga invandrare, en blandad mellanklass och en liten klick överklass, bestående av främlingsfientliga vita översittare.

För övrigt anser jag att det är toppen att poliser lagför fartsyndare som en av många delar i polisens arbetsuppgifter, jag opponerar mig mot det tänkta perspektivet att det vore det enda de skulle göra...

 
För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!
 

Relaterat: Garantera elevers rätt att läsa skriva räkna och
Skattepengar ska gå till barnen – inte till riskkapitalister
och nu även Ska fan vara förälder
och dagens bidrag Svenska skolan är ett kaos

Valfrihetens baksida

Imorgon kommer mitt senaste inlägg, den här gången handlar det om valfrihetens baksida; intolerans!

Varför ska vi ha ett försvar?

Kan bara konstatera att fler (Skipper) tänker i samma banor som jag i mitt inlägg Varför ska vi ha ett försvar?

Varför tillåts ekonomi att vara så kortsiktig?

Än en gång är jag i oavsiktlig fas med Virtanen på AB, hans Sportföräldrar slavar åt giriga Vasaloppet är som ett delvis eko av mitt inlägg Varför tillåts ekonomi att vara så kortsiktig?

Varför tillåts ekonomi att vara så kortsiktig?

Ekonomins matematik är (rimligt enkel) optimeringslära som följer de uppställda, idag oerhört kortsiktiga, regler som finns. I Utopia skulle den skicklige ekonomen kunna förutspå vad "Marknaden" tycker och därmed tänker göra, varvid ekonomen kan handla därefter och optimera sin egen vinst. Så länge som regelverket uppmuntrar till detta konstanta, kortsiktiga vinstinhämtande så är det så ekonomerna och deras allt snabbare datorprogram kommer att agera. Ekonomerna kommer alltid att anpassa sig och försöka optimera vinsterna enligt gällande regelverk, det är deras jobb!

  
Om vi leker med tanken att målet är att Sverige ska vara (minst) lika bra om 50 år som idag så blir kravbilden lite annorlunda... De som föds idag kommer då att ha lite drygt halva arbetslivet bakom sig och de flesta som är över 40 idag kommer att ha avlidit. Om jag har tur så är jag pensionär, förutsatt att de som föds idag har ett jobb så att de kan betala skatt till min pension och mina höftledsoperationer! Har jag otur så får jag jobba tills jag stupar på min post... Då hjälper det föga att det idag plockas ut mångmiljardvinster ur statliga bolag och att det delas ut miljonbonusar till cheferna. Det måste självklart konstrueras ett system där det är värdefullt (och meningsfullt) att satsa på framtiden, att under goda år kunna bygga upp resurser istället för att i alla lägen vinstoptimera inom budgetåret. Om man säger till ett barn att det får 50:- att handla godis för varje fredag, och att eventuella rester i form av pengar &/eller godis konfiskeras varje söndag, så kommer barnet givetvis att handla upp sin 50-lapp och smälla i sig godiset vare sig det vill eller inte. Om man istället tillåter barnet att spara lite ibland om det inte är så suget just den helgen, så kan det få jämna ut sig över tiden, det kanske t.o.m. blir så att barnet vill spara en del av pengarna till ett biobesök!

Ekonomins matematik måste förädlas. Den måste ta hänsyn till ett långsiktigt perspektiv, att det är bra att lagra i ladorna under goda år för rätt vad det är så blir det lågkonjunktur och då är det trevligt att ha lite undanstoppat... Ekonomins matematik måste också innehålla de delar som vi idag inte mäter, eftersom allt inte går att mäta i pengar (se även mitt inlägg Varför tillåts ekonomer styra världen?). Dessutom måste man komma runt idiotin med suboptimeringen, t.ex. tillåta extraresurser till vissa elever i skolan som förhoppningsvis kan få hjälp att styra om kursen till ett normalt, skattebetalande liv istället för ett skattefinansierat liv i form av t.ex. fängelse eller socialbidrag. Detta kan inte hanteras idag eftersom det är olika konton som betalar och som höstar in vinsten, trots att allt ingår i AB Sverige!

Vi måste komma ihåg att pengarna i sig bara representerar värdet för riktiga varor och tjänster, egentligen är det gammal hederlig byteshandel vi idkar, pengarna representerar bara att vi är osynkade med varandra i själva bytet. Att sedan upphöja pengabytandet i sig till en egen religion ("Ekonomi"), och dessutom låta dess utövare styra över alla andra är närmast sinnessjukt!

Relaterat: Köttfusk och finanskris och Bankernas bonusar är ett hot mot alla

Battle of the numbers

"Battle of the numbers" är ett sällsynt intelligent initiativ!
Mitt inlägg Varför prata om jämställdhet? talar precis samma språk...

Varför ska vi ha ett försvar?

Fascinerande att läsa Försvarets ekonomi går inte ihop, är någon förvånad?
Läs även mitt inlägg Varför ska vi ha ett försvar?

Varför tillåts ekonomer styra världen?

Läste nyss Vi jobbar skiten ur oss eller får inte jobba alls och tycker tyvärr att den är alldeles för sann...
Läs gärna mitt inlägg Varför tillåts ekonomer styra världen? på samma tema!

Varför ska vi ha ett försvar?

Varför ska Sverige ha ett försvar egentligen? Alla normalt funtade personer skulle svara att det är för att försvara Sverige. Då återstår ekonomer och politiker, gärna i en olycksalig kombination. För dem är försvaret en budgetregulator och en internationell poängplockare.

Man borde göra en seriös säkerhetspolitisk analys av omvärldshoten, både i form av främmande nationer, sammanslutningar av främmande nationer, organisationer (och sammanslutningar av) med tillräckliga ekonomiska medel samt kända terroristceller, som har potential att angripa &/eller skada Sverige &/eller svenska intressen över tiden. Därefter bör en bedömning göras av hur varje enskilt hot kan avvärjas eller minimeras. Utifrån denna hotbild med motsvarande åtgärder måste man sedan besluta, med bred politisk bas, vilka krav som ska ställas på Sveriges försvarsmakt, t.ex:

• Ska vi kunna försvara hela eller delar (i sådana fall vilka delar) av vårt luftrum? Hur länge?
• Ska vi kunna möta ett anfall? På flera fronter? I sådana fall, vilka fronter?
• Ska vi ha utländska styrkor? I sådana fall, hur många och var?
• Ska vi ha ett eget försvar om 25, 50 år? EU? Nato?

När kraven på försvarsmakten sedan är beslutade så kan man definiera vilka förmågor som behövs för att uppfylla kraven. Det innebär kanske en större försvarsbudget än idag, men då får man antingen anpassa munnen efter matsäcken (dvs återkomma med vilka förmågor som stryks bort) eller skjuta till mer pengar. Det måste finnas en långsiktig tanke med verksamheten, en grundidé som sedan kan anpassas utifrån mindre kursändringar, i stället för att börja på vitt papper varenda gång! Det borde vara möjligt att hitta någon slags grundnivå, en "minsta gemensam nämnare" som möjliggör att ekonomin tillåter olika satsningar olika år. Grundnivån måste sedan tillåtas underhållas varje år för att den långsiktiga planen ska hålla.

Istället försöker politikerna plocka internationella PR-poäng genom att Sverige deltar med förband i EU- och FN-tjänst. Detta vore inte ett problem om det fanns en grundtanke med Sveriges försvar där ett internationellt förband var en naturlig del med allt vad det innebär med avlösning, logistik, kommunikationssystem, uniformer etc. Istället svänger vindflöjeln varje år, något nytt fartyg rustas akut och skeppas iväg för miljonbelopp som kanske skulle passat bättre i en långsiktig plan som kanske också hade möjliggjort att skicka väl förberedda förband till andra sidan klotet. Helt säkert är det viktiga erfarenheter för försvaret i allmänhet och förbanden i synnerhet, men är det värt pengarna när man gör det så här pass oplanerat?

En annan sak som också förvånar mig är hur man tänker när man diskuterar att "outsourca" delar av logistikkedjan inom försvarsmakten. (Läs även mitt inlägg Varför privatisera?) Hela poängen med krig är väl att ett land förklarar krig mot ett annat (bortsett från USA's krig mot terrorismen) dvs stridskrafterna från dessa länder drabbar samman på något sätt. De som är anställda i försvarsmakten vet naturligtvis om att den risken ingår i yrket, men ett privat företag som kanske åtagit sig att transportera bränsle åt försvaret, hur sugna är dess anställda på att göra det om det blir krig?
Att tro att ett delvis outsourcat försvar faktiskt skulle fungera om det blev krig är naivt...
Fast det är billigt i fredstid...
Och det var väldigt länge sedan vi hade krig i Sverige...
Och det finns väl inget riktigt hot mot Sverige längre?
Varför ska Sverige ha ett försvar egentligen?

Till sist vill jag bara påpeka att det är fullt möjligt att analyserna jag efterfrågar faktiskt genomförs, det kanske är ekonomerna och politikerna i nästa led som inte förmår arbeta strategiskt och långsiktigt...

Den olönsamma patienten

Jag har läst Vad var det som dödade Herr B? och blir ledsen och upprörd!

Jag försöker formulera frågor i min blogg angående vad som jag anser är fel i dagens samhälle, berättelsen ovan är det tragiska svaret på flera av mina frågor...

Varför ska kvinnor ha lön?

Varför ska egentligen kvinnor ha lön överhuvudtaget? De jobbar ju mest inom vården, och det gör de för att kvinnor är mer omhändertagande av naturen och dessutom tycker de om att göra det, och det behöver man ju inte så mycket lön för, det är ju nästan som en hobby, eller hur?

Florence Nitghingale, som moderniserade hela sjuksköterskeyrket, framställs som en vän, mild ängel, totalt ointresserad av pengar, som arbetade enbart av medkänsla med de skadade. Eftersom hon var kvinna kunde väl hennes enda drivkraft bara vara empati (till skillnad från män vars enda drivkraft var pengar)? Synsättet lever delvis kvar, ingrott under generationer, bankerna (och deras övervägande manliga styrelser och ledningsgrupper) tjänar miljarder medan sjukhusen går på knä för att man inte vill betala rimliga löner till vårdpersonalen (läs gärna Pengar och kön och Strejk tvingar Filippa att lyssna, sjuksyrror! för ytterligare bakgrund).

Det här infekterar även hur vi ser på typiska "kvinnosysslor" idag. Längre tillbaka var familjens sysslor antagligen fördelade efter lämplighet, män var generellt fysiskt starkare och lämpade sig bättre för kroppsarbete, vilket nog innebar att kvinnorna fick fixa resten (om kvinnor hade fixat fysiken så tvivlar jag inte på att kvinnorna hade gjort det OCKSÅ, jämför t.ex. med lejon där hannarna endast äter och fortplantar sig...). När pengarna kom in i bilden kantrade hela resonemanget, det enda som värderades var det man kunde sälja (läs gärna Varför tillåts ekonomer styra världen? för mitt djupare resonemang) och därmed blev kvinnornas insatser i hemmen helt värdelösa, trots att det arbetet möjliggör att mannen kan tjäna några pengar alls till familjen! När den kvinnliga frigörelsen dessutom innebar att kvinnorna skulle börja förvärvsarbeta i allt större utsträckning, så sänkte sig hushållsarbetet som en blöt filt över de jämställda kvinnorna. De slogs och kämpade för att kunna arbeta på männens villkor, ofta i yrken som inte alls värderas mot samma måttstock som männens, dessutom ska de fortfarande (i förfärande hög grad) sköta marktjänsten och ungarna!

Om man sorterar ut de yrken 2011 där ena könet står för mer än 70% av arbetstagarna så tjänar kvinnorna i snitt 24.453:- i kvinnodominerade yrken och männen 29.363:- i mansdominerade yrken, det innebär att männen drar in 57.840:- (ca 2 månadslöner) mer per år! Det som nästan är värre är att männen tjänar MER i snitt än kvinnorna i de kvinnodominerade yrkena (25.400:-) medan kvinnorna givetvis tjänar mindre än männen i de mansdominerade yrkena (26.806:-)...

Allt detta beror i grunden på den fullständigt felaktiga uppfattningen att allt bra bara kan räknas i pengar! (Läs gärna även Varför tillåts ekonomer styra världen? angående detta!) En läxläsningshjälp på RUT-avdrag är värdefull för samhället eftersom den räknas i pengar, medan en mamma (eller pappa för den delen) som förhör barnet på glosorna är en ren förlust för samhället eftersom ingen tjänar pengar på den läxhjälpen!

Män och kvinnor är olika. De ser olika ut och har olika fysiska och psykiska egenskaper. Spridningen är också väldigt stor inom grupperna, det finns självklart män som är mer socialt kompetenta än vissa kvinnor och kvinnor som är fysiskt starkare än vissa män. Det som däremot är djupt orättvist är att bedöma prestation baserat på kön istället för prestationen i sig, t.ex. är det fullständigt självklart att ett väl utfört arbete ska ge samma lön oavsett utförare. Vi måste också skapa ett samhälle där även de dolda arbetena (hushållsarbetet t.ex.) erkänns och värdesätts!

Till sist kan jag bara konstatera att med Anders Borg som feminist så behöver kvinnor inga fiender...


För övrigt anser att ekonomer ska kölhalas!

Relaterat: "Kön mot lön" och  Orättvisa löner: putsa genusglasögonen

Varför prata om jämställdhet?

Läste nyss Sluta ljuga om jämställdheten och kan bara innerligt hålla med! Läs gärna mitt inlägg Varför prata om jämställdhet? på samma tema...

En krönika väl värd att läsa

Egentligen har jag inte tänkt skriva idag eftersom jag bara mäktar med ett (förhoppningsvis genomtänkt och välskrivet) inlägg per helg, men jag läste nyss Kristian Gidlunds krönika Landet jag lämnar som träffade mig rakt i magen. Han uttrycker allt jag vill säga. Jag blir så sorgsen.

Varför prata om jämställdhet?

När jag gick i gymnasiet fanns det några utstakade vägar för några olika grupper; plugghästarna gick Natur (3 år), tekniknördarna gick Teknisk (3 år), många i mellanskiktet gick Samhäll (3 år) eller Ekonomisk (3 år), de skoltrötta tjejerna gick Social, Handel & Kontor eller Vård (2 år) och de skoltrötta killarna gick Verkstad eller Fordon (2 år). Om vi jämför de kortare, mera praktiskt inriktade utbildningarna Vård, Verkstad & Fordon så kan man konstatera att Vård nästan uteslutande lästes av tjejer medan Verkstad & Fordon nästan uteslutande lästes av killar. 20 år efter utbildningen är de här individerna bilmekar, undersköterskor, plåtslagare, barnskötare etc, ofta med viss vidareutbildning i bagaget och fysiskt tunga arbeten. 2011 tjänade kvinnor med 2-årig gymnasieutbildning 24.500:- medan männen tjänade 28.300:- (ca 45.000:-, nästan 2 extra månadslöner, mer om året).

Om vi hoppar rakt in i nördträsket kanske det är annorlunda, där har vi väl ändå kvinnorna som mäter sig med männen? 826.000 kvinnor och 618.000 män har idag en eftergymnasial utbildning som är längre än 3 år, 2011 tjänade kvinnorna 31.200:- och männen 39.800:- (103.000:-, ungefär 3 extra månadslöner, mer om året).

I Sveriges börsnoterade företag 2012 var:
460 personer styrelseordförande eller VD, varav 21 kvinnor (4,6%)
1.511 personer styrelseledamöter, varav 355 kvinnor (23%)
Jag gissar vilt och antar att dessa 1.971 personerna är rimligt högutbildade och alltså borde komma ur de 1.444.000 personerna med mer än 3 års eftergymnasial utbildning.
Av de 618.000 männen lyckas alltså 1.595 (0,26%) få dessa eftertraktade jobb.
Av de 826.000 kvinnorna lyckas 376 (0,046%) kvala in i bastuklubbarna.

Det finns flera tänkbara förklaringar till denna enorma skillnad (alla lika oattraktiva), några är:

• Kvinnor är helt enkelt dummare än män, men lyckas krångla sig igenom utbildningarna ändå (antagligen sängvägen).
  Det går inte ett ens att bemöta ett så korkat påstående utan att sänka sig till mental stenåldersnivå, dessutom fördummar man hela det högre utbildningsväsendet och dess mestadels manliga lärare med det resonemanget!
• De högutbildade kvinnorna jobbar inte med det de har utbildat sig till.
  Kan möjligen vara sant i vissa fall, å andra sidan krävs det en avsevärd beslutsamhet och ett gediget intresse för att tränga igenom en så lång utbildning. Den envisa personligheten och intresset borde inte gå över bara för att man har tagit examen?
• Även om kvinnorna är högutbildade så passar ansvarsfulla jobb helt enkelt inte för kvinnor.
  Ansvarsfullhet är en egenskap, vissa har den, andra inte. Jag påstår att kvinnor har den i större utsträckning än män. Det som brukar framhållas som ansvarsfullt i det här fallet är i stället en benägenhet att ta risker, att våga ta de svåra besluten, något vissa män kanske är bättre på eftersom de inte är så ansvarsfulla...
• Det är lättare att rekrytera de man känner och känner till
  Det är nog tyvärr alldeles sant, män har mestadels män omkring sig, det är självklart att det är enklare att rekrytera någon man känner till än någon helt okänd och dessutom en kvinna!

Mina barn är väldigt olika;
En är kort, en är lång.
En är mörkhårig, en är ljushårig.
En har halka-på-banan-skals-humor, en har ironisk humor.
En gillar att läsa, en gillar att rita.
En är blygare än den andra.
En gillar lila, en gillar gult.
Alla dessa olikheter är underbara delar av deras personligheter.
Ingen av dessa olikheter spelar någon större roll när det gäller att utföra det yrke de har/kommer att ha eller vilken lön de kommer att få.
Däremot kommer det att spela en avgörande roll för hela deras yrkesliv och livslön att den ena har snopp och den andra har snippa! På vilket sätt är det acceptabelt? Hur ska jag kunna motivera det för min dotter? Eller för min son för den delen...

Jämställdhet är ett politiskt begrepp definierat som jämlikhet mellan könen, något som helt klart ägde sitt berättigande på 70-talet. Idag med ett allt mer individualiserat samhälle borde vi istället tala om jämlikhet!

Tänk tanken att alla som gillar grönt eller har katt är bannlysta från styrelserummen istället för att snippor är det... Känns löjeväckande eller hur?

Läste nyss "lön mot kön" och håller med....

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Varför tillåts ekonomer styra världen?

Varför tillåter vi ekonomerna att styra världen? När blev pengar viktigast av allt? Min uppfattning är att det spårade ur på allvar med Adam Smith i slutet på 1700-talet. Nationalekonomins fader ansåg att egoism driver världen framåt, allt vi gör (odlar vete, transporterar vete, mal vetemjöl, bakar bröd, transporterar bröd till affären, driver en brödbutik etc) gör vi för egen vinning och allt detta går att mäta när förädlingsstegen avlöser varandra (vetet säljs av bonden som kan köpa bröd, brödet säljs av butiksägaren som kan köpa något annat). Idag mäter vi allt det här och kallar stolt alla pengar som byter hand i Sverige under ett år för BNP, bruttonationalprodukt, summan av allt (låtsas vi) produktivt vi alstrar i Sverige. Jag anser att det är fullständigt fel!

Vi tar ett exempel: Middag ska förtäras, vi antar att menyn innehåller kött & potatis!  Ena ytterstolpen är att laga mat hemma från grunden (egenodlad potatis, gris från gården etc) och den andra är att gå på restaurang, normalfallet borde ligga mellan dessa; potatis & kött från affären som tillagas i det egna köket. I normalfallet handlar vi mat för kanske 100:- (10:- potatis & resten kött) medan restaurangbesöket kostar kanske 300:- för motsvarande mängd mat på tallriken (eftersom vi måste betala kostnaderna för alla förädlingsleden och, icke att förglömma, servitrisens lön). Genom att äta denna middag ute på restaurang så bidrar vi alltså trefalt till Sveriges BNP eftersom vi då bara mäter pengar som byter ägare! Vi ska alltså handla mera så att Sveriges BNP ökar konstant, eftersom det är det enda som mäts! Varför är då den hemlagade middagen bara värd en tredjedel för Sverige? Helt enkelt för att förädlingsvärdet inte mäts mellan att potatisen ligger oskalad i påsen till att den är färdigkokt och upplagd på tallriken när vi gör det hemma!

Häri ligger felet i hela ekvationen! Vad som produceras i Sverige kan till viss del mätas i pengar, men väldigt mycket kan det inte! Att baka eget bröd eller serva sin egen bil borde vara likställt med landsförräderi i Adam Smiths värld.

Å ena sidan ska vi konsumera mera så att hjulen rullar fortare och fortare, det finns alltid något östland som vill köra om oss och det kan vi väl inte tillåta? Å andra sidan bidrar köphysterin till en accelererande miljökatastrof. Hur ser Den Stora Planen ut i ekonomernas värld? Om tjugo år när kineserna börjar få anständiga löner kommer vi inte att ha råd att massimportera som idag, vad ska frälsa oss då? Ett "nytt" Kina att massimportera från, något afrikanskt land kanske? Och sedan då? Ska västvärlden tugga i sig alla u-länderna på ett pärlband, förvisso kan man hoppas att det gagnar lokalbefolkningen på sikt, men till slut tar det ju slut. Det finns ingen balans i det tankesättet. Om man inte är cynisk nog att räkna med regelbundna statskonkurser så att det finns någon ny stackare på botten att exploatera...

John Keynes formulerade på 1930-talet en teori om konstant ekonomisk tillväxt varefter specialisterna ekonomerna kunde skjutas åt sidan "som tandläkare ungefär" och resten av folket kunde ägna sig åt lite arbete förvisso, men desto mer kultur, litteratur och andlighet. Keynes hade nog inte helt rätt i allt, men där tycker jag att han slog huvudet på spiken.
Jag hävdar att Sverige inte enbart kan styras för att maximera BNP i alla lägen, BNP är bara ett simpelt mätvärde i en flerdimensionell verklighet, ungefär som att tro sig veta hur stor en myrstack är genom att mäta hur stor omkrets den har, utan att bry sig om hur hög den är! Att låta Sverige styras av ekonomer är som att låta doku-såpa-skådisar styra hela SVT...

Till sist vill bara påpeka att jag absolut inte har något emot att äta middag ute ibland och jag beundrar de som jobbar i restaurangbranschen med tunga arbetsuppgifter och obekväma arbetstider...