Vem bestämmer i en demokrati?

Demokrati, ett vackert begrepp med gamla anor, själva ordet betyder "folkstyre" men vem bestämmer egentligen i en demokrati? De som är missnöjda förstås! Bara de orkar uppbåda energi och engagemang. Den naturliga följden blir då alltid att de missnöjda blir överrepresenterade p.g.a. att de som är rimligt nöjda röstar i mindre omfattning.

  

Ett exempel: I en skola med 100 elever ska de en dag få rösta om vilken mat de ska få, de får välja på makaroner & köttfärssås eller potatismos & korv. Vid en undersökning av skoltidningen tyckte de flesta (60 st) att båda rätterna var helt OK medan 30 st absolut ville ha köttfärssås och 10 st absolut ville ha korv. När det var dags att rösta gick förstås de 30 korvhatarna och de 10 korvälskarna och röstade eftersom utgången av valet kändes viktigt för dem. Av de övriga gick bara hälften och röstade, hälften på varje eftersom det inte spelade dem så stor roll. Det innebar att korvhatarna fick 45 röster och korvälskarna 25 röster. Med stor majoritet (64%!) vann alltså korvhatarna, trots att majoriteten av eleverna (60%) egentligen tyckte lika bra om båda rätterna! Nu gällde det här valet bara maten för en dag, men om man dessutom hade utsett ett matråd baserat på utfallet hade det blivit rätt lite korv serverat på skolan, i alla fall fram till nästa val...

  

I det här fallet kan man ju tycka att demokratin fungerade måttligt bra, men man glömmer lätt att demokrati också innebär rätten att låta bli att välja, å andra sidan får man då ibland finna sig i vad minoriteten vill.

  

Själva utövandet av (eller rättare sagt rätten att inte utöva) demokrati har sällan varit ett problem i Sverige, men just nu är det ett enormt, demokratiskt dilemma. Arga, unga, vita män gick man ur huse år 2010 för att rösta in SD i riksdagen, en liten minoritet, som p.g.a. andras ointresse av att rösta (som kanske tyckte att det var rätt OK som det var) har fått ett alldeles för stort inflytande över svensk politik, det svenska samhället och inte minst diskussionsklimatet.
Å ena sidan kan man hävda att SD minsann är demokratiskt invalda, det är bara för övriga politiker, journalister och inte minst oss väljare att acceptera, göra om och göra rätt i september 2014!
Å andra sidan är konsekvenserna av att soffliggarna (över 1 miljon svenskar) inte gick och röstade att:
- SD har fått ta rejäl plats i det offentliga rummet
- SD har fått gratis PR via medier på samma sätt som övriga riksdagspartier
   för att lufta sina åsikter
- SD har fått ekonomiskt bistånd i form av partistöd (30.866.400 SEK i statligt
   partistöd sedan valet 2010) så att de har kunnat bygga upp en komplettare partiapparat
vilket allt tillsammans har inneburit att de har lyckats skapa en illusion av att vara ett demokratiskt, normalt, svenskt riksdagsparti.

I princip måste jag, i sann demokratisk anda, acceptera att SD sitter i Sveriges riksdag, landsting och kommuner så länge som de håller sig inom Sveriges lagar (ytterst tveksamt för vissa medlemmar) och är demokratiskt valda, men det kliar som ett gammalt inflammerat myggbett när jag tänker på att de sitter invalda på grund av att över 1 miljon svenskar inte valde överhuvudtaget! SD har sin bakgrund i nationalistiska och rasistiska partier mixat med så väl som nazism och högerextremism och bland vissa medlemmar är dessa åsikter fortfarande väldigt tydliga, även om partiledningen (åtminstone utåt sett) försöker tvätta bort den bruna stövelstamparstämpeln. Frågar du mig så går det måttligt bra. De har alltid varit, och kommer alltid att vara, intoleranta rasister som balanserar på (eller en bit utanför) lagens råmärken, oavsett medieträning och snofsiga kostymer.

I många länder slåss människor för att få bli en demokrati med allmänna val. Folk dör i tiotusental, både civila och soldater, bara för att få rätten att göra sina röster hörda. Vi som har rätten struntar i att använda den, varje gång vi struntar i att rösta  pissar vi på deras demokratiska längtan.

Att rösta är inte bara en rättighet, det är en skyldighet, speciellt när hat och intolerans har fått in foten i dörrspringan. Kom ihåg det i september 2014, vi får de politiker vi förtjänar... Jag kommer att acceptera utgången av valet 2014, men det är bra mycket lättare om fler har röstat. Dessutom vill jag gärna tro att om fler röstar så blir det en medmänskligare politik!

Nu skulle jag allra helst vilja lyfta mitt svärd och gasta typ "För Narnia" för full hals, men jag nöjer mig med att vifta med min virtuella penna och skriva "För ett demokratiskt Sverige"!
Låt inte den missnöjda minoriteten bestämma!

För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!

Läste nyss Lena Mellin och tycker att det rimmar fint!

---------------------------------------------------------------------------------------------

Partistöd är i grund och botten sunt, jag bara ogillar djupt att SD har fått nästan 31 svenska skattemiljoner (bara i en av stödformerna), de pengarna hade kunnat göra betydligt större nytta inom t.ex. skolan.
Lite om partistöd från www.riksdagen.se:
Partistödet ger politiska partier möjlighet att arbeta långsiktigt utan att vara beroende av olika bidragsgivare. Fria partier, fri nyhetsförmedling och opinionsbildning är grundläggande inslag i en demokrati. Partierna spelar en betydelsefull demokratisk roll som opinionsbildare och har en nödvändig uppgift i samhället vid de allmänna valen. Partierna ger väljarna alternativ, kunskap och möjlighet att påverka, delta och ta ansvar.  Ett offentligt ekonomiskt stöd till politiska partier betraktas därför som rimligt och av stor vikt för demokratin. Det är inskrivet i lag och ges i flera former:

• Staten ger stöd till den allmänna verksamheten i partier både i och utanför riksdagen. Valresultatet styr hur mycket pengar partierna får:
  För partier som kommit in i riksdagen bestämmer antalet platser bidragets storlek:
  - Partistödet delas ut som ett bidrag per riksdagsplats.
    Resultatet i de senaste två valen räknas.
    Bidraget är för närvarande 333 300 kronor per plats och år.
  - Kanslistödet delas ut till riksdagspartierna i form av grundstöd och tilläggsstöd.
    Alla riksdagspartier får grundstödet på ungefär 5,8 miljoner kronor.
    Tilläggsstödet är 16 350 kronor per riksdagsplats för regeringspartier
    och 24 300 kronor per riksdagsplats för andra partier.
  Partier utanför riksdagen får partistöd om de fått minst 2,5 procent av rösterna i hela landet i något av de två senaste riksdagsvalen.
• Riksdagen ger stöd till partigruppernas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen:
  Basstöd - består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp beroende av antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 1,7 miljoner kronor per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kronor per år och ledamot.
  Stöd till ledamöternas politiska sekreterare
  Stöd till ledamöternas resor utomlands
• Dessutom har kommuner och landsting rätt men inte skyldighet att lämna stöd till politiska partier.