lördag 16 mars 2013

När får jag bli pensionär?

När kommer jag att kunna bli pensionär och vilket liv kan jag förvänta mig då? Det beror förstås på hur mycket skatt det finns i AB Sverige's skattkista då om kanske 20-30 år (givet att alla tar ansvar och betalar skatt, se även mitt tidigare inlägg "Vad är ett samhälle?").

Alla i Sverige betalar givetvis skatt (inkomstskatt, moms etc); mest betalar de som arbetar, minst betalar barn & ungdomar. Om man tittar på förhållandet mellan "arbetande" och "resten" så är det idag enligt följande (drygt 9,5 milj svenskar dec -12):
  • 1,7 miljoner (18%) barn och ungdomar upp t.o.m. 15 år som sannolikt är hemma med en (eller kanske två?) föräldrar, går på förskola eller går i grundskolan.
  • 4,6 miljoner (49%) arbetar.
  • Resten är antagligen gymnasieungdomar, högskole-/universitetsstudenter, arbetslösa, sjuka och/eller pensionärer.
Krux 1: Eftersom livslängden i Sverige ökar konstant p.g.a. bättre livsförhållanden och bättre sjukvård kommer andelen pensionärer att öka d.v.s. andelen "arbetande" kommer att minska. Åtgärden på just det problemet är att vi arbetar längre så att kvoten hålls konstant för att vi ska ha råd med pensionssystemet.

Krux 2: Eftersom vi har det så bra i Sverige har vi relativt andra länder dyr arbetskraft eftersom priserna på varor och tjänster innehåller även en stor del skatter & avgifter till staten. Med den öppna handeln vi har inom Europa och även resten av världen innebär det att likvärdiga produkter importeras istället för att de produceras i Sverige. Det får flera följder; arbetstillfällena minskar i Sverige (mindre inkomstskatt till staten samt ökade kostnader för arbetslöshet) och dessutom så går vinsterna i företagen som säljer de importerade prylarna ut ur Sverige.Här finns det ingen enkel åtgärd, vi försöker delvis styra om vår produktion från varor till tjänster men det kommer aldrig att helt räcka till.

Krux 3: De som har jobb i Sverige idag jobbar häcken av sig. För en del leder det till sjukskrivningar, långa eller korta. Det är en dubbel förlust för samhället, dels vore det bättre för alla om de som arbetar för hårt kunde få avlastning vilket skulle innebära fler arbetstillfällen (mindre kostnad för arbetslösheten för staten), dels innebär sjukskrivningarna i sig kostnader för staten. Åtgärden här är busenkel fast kostsam, kortare arbetsdagar! Dyrt för alla men kanske nödvändigt eftersom företagen bara styrs av ekonomiska mål och därmed gärna utnyttjar sin kompetenta personal till bristningsgränsen eftersom de sedan (på sikt) blir samhällets ansvar.

Krux 4: Sveriges befolkning ökar. Åtgärden att stänga gränserna torde väl SD applådera, fast den är inte genomförbar i ett demokratiskt samhälle. Vi behöver invandrarna lika mycket som de behöver oss!

De här fyra kruxen samverkar på ett ytterst tragiskt sätt:
  • De som har jobb arbetar mer och hårdare så att de kan konsumera importerade varor och köpa de tjänster (från iofs mestadels svenska företag) som man inte hinner utföra för att man arbetar för mycket.
  • Varorna vi konsumerar importeras i allt större utsträckning, vilket innebär att de arbetslösa blir fler.
  • De som har jobb måste arbeta längre upp i åldrarna för att försörja pensionärerna.
  • De som är arbetslösa blir bara fler och fler p.g.a. ovanstående, statens utgifter ökar och intäkterna minska, vilket innebär att vi är tillbaka på den första punkten igen...

Den här enorma samhällsparadoxen pratar våra politiker och ekonomer aldrig om eftersom den sträcker sig bortom budgetåret!
För att bryta spiralen borde fokus ligga på att se till att öka produktion av varor och tjänster i Sverige, vilket skulle få till följd en minskad arbetslöshet och ökade skatteintäkter. Givetvis måste det då vara ekonomiskt fördelaktigt för företagen att vara verksamma i Sverige.
Dessutom måste man arbeta konstruktivt med att avlasta de som arbetar för mycket, vilket också skulle få till följd en minskad arbetslöshet och ökade skatteintäkter.
Att vi sedan kanske måste höja pensionsåldern på sikt är väl i sammanhanget acceptabelt om man får en dräglig arbetssituation på vägen dit...

Faran just nu är att vi har en hel generation ungdomar som aldrig kommer att få ett fast jobb, vem ska försörja dem? Och när kommer jag att få gå i pension?

Kommentar: Läste nyss "Borg lanserar sig som statsminister" och inser att det sannolikt inte alls kommer att bli bättre... Det enda som är värre än politiker är politikerna som är ekonomer...

lördag 9 mars 2013

Varför ska jag vilja välja?

Valfrihet är väldigt bra. Valfrihet kan också vara väldigt dåligt. Ta segregeringen av skolorna i nyheterna nyligen som exempel. Föräldrar vill sina barns bästa och väljer bort de skolor de tror är sämre av olika skäl. Resultatet blir en ofrivillig uppdelning mellan invandrare och svenskar, mellan fattiga och rika, mellan vi och dom.

Vad ska då vara valbart? Min grundinställning är att samhället ska tillhandahålla tillräckliga förutsättningar för att samhället ska fungera och att detta ska vara skattefinansierat, t.ex. vård, skola, omsorg, räddningstjänst och rättsväsende (jmf mina tidigare inlägg "Vad är ett samhälle?" och "Varför privatisera?"). Det samhället tillhandahåller ska också vara kostnadseffektivt för hela samhället dvs man hänvisas till (normalt sett) geografiskt närmsta enhet, vilket dessutom får till följd att elever, patienter, brottsoffer etc får naturliga beröringspunkter i samhället som inte bygger på eget initiativ.

Kruxet är förstås att säkerställa att kvalitén på t.ex. skolan (undervisningen, lärarnas kompetens, arbetsmiljön för elever och lärare, studiematerial etc) är tillräckligt bra, men detta uppnås inte automatiskt med en privatisering. Det får gärna finnas privata skolor, sjukhus etc, men de ska inte vara skattefinansierade med en enda krona p.g.a. att pengarna inte går tillbaka till verksamheten (jmf mitt tidigare inlägg "Varför privatisera?"). Lek med tanken för ett ögonblick att polisen vore privatiserad/outsourcad, vad skulle deras väsentliga sysselsättning vara för att öka vinsten till aktieägarna? Inte vore det att utreda misshandel, knarkbrott eller våldtäkter, det ger inget klirr i kassan direkt... Att lagföra fortkörare skulle nog prioriteras eftersom det mer mest utdelning per arbetad polistimme, hur säkerställer det att Sverige är ett bra land om 30 eller 50 år? (jmf mitt tidigare inlägg "Vad är ett samhälle?")

Att fritt välja skola, eller kanske framför allt att välja bort skola, spär på den växande segregationen och klassklyftan alldeles i onödan. Om 20 år kommer det att finnas vuxna som helt har vuxit upp utan mångfald i skolan tillsammans med demografiskt likadana. Vad har de lärt sig om omvärlden annat än det de fått lära sig ur skolböcker från 80-talet och nyheterna (där man får intrycket av att det iofs är sorgligt att t.ex. 1000-tals civila dödas i Syrien, men inget man kan göra något åt, alltså är väl inte de lika viktiga som vi?)? Vi lever i en internationell omvärld där vi inte har råd med främlingsfientlighet och översittarfasoner!

Det har funnits en långtgående trend under många år att individen är allt och gruppen är meningslös, de individuella prestationerna rankas högst medan lagens framgångar bara beror av enskilda individers. Detta sneda betraktelsesätt innebär att individen och dess självförverkligande alltid är i fokus vilket också får till resultat att vi ska ha denna påtvingade valfrihet, oavsett om vi vill eller inte. De individer som gynnas av detta individfokuserande är dessutom i minoritet, majoriteten av individerna vill ingå i ett sammanhang, inte alltid behöva välja utan borde kunna ta för givet att samhällets skattefinansierade resurser är tillräckligt bra.

Varför blir valfriheten då ett problem? Många tenderar att helst välja något som är likt den egna normen. Detta ger på sikt en segregation och ett intolerant samhälle. Jag förstår till fullo föräldrarna som  på individnivå vill välja det bästa för sina barn, men resultatet för samhället är djupt tragiskt.
Valfrihet kan vara väldigt bra, t.ex. att få handla på ICA eller coop. Valfrihet kan också vara väldigt dåligt när det leder till ett segregerat, intolerant samhälle som på sikt kommer att bestå av fattiga invandrare, en blandad mellanklass och en liten klick överklass, bestående av främlingsfientliga vita översittare.

För övrigt anser jag att det är toppen att poliser lagför fartsyndare som en av många delar i polisens arbetsuppgifter, jag opponerar mig mot det tänkta perspektivet att det vore det enda de skulle göra...
 
För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!
 

fredag 8 mars 2013

Valfrihetens baksida

Imorgon kommer mitt senaste inlägg, den här gången handlar det om valfrihetens baksida; intolerans!

lördag 2 mars 2013

Varför tillåts ekonomi att vara så kortsiktig?

Än en gång är jag i oavsiktlig fas med Virtanen på AB, hans Sportföräldrar slavar åt giriga Vasaloppet är som ett delvis eko av mitt inlägg Varför tillåts ekonomi att vara så kortsiktig?

Varför tillåts ekonomi att vara så kortsiktig?

Ekonomins matematik är (rimligt enkel) optimeringslära som följer de uppställda, idag oerhört kortsiktiga, regler som finns. I Utopia skulle den skicklige ekonomen kunna förutspå vad "Marknaden" tycker och därmed tänker göra, varvid ekonomen kan handla därefter och optimera sin egen vinst. Så länge som regelverket uppmuntrar till detta konstanta, kortsiktiga vinstinhämtande så är det så ekonomerna och deras allt snabbare datorprogram kommer att agera. Ekonomerna kommer alltid att anpassa sig och försöka optimera vinsterna enligt gällande regelverk, det är deras jobb!
  
Om vi leker med tanken att målet är att Sverige ska vara (minst) lika bra om 50 år som idag så blir kravbilden lite annorlunda... De som föds idag kommer då att ha lite drygt halva arbetslivet bakom sig och de flesta som är över 40 idag kommer att ha avlidit. Om jag har tur så är jag pensionär, förutsatt att de som föds idag har ett jobb så att de kan betala skatt till min pension och mina höftledsoperationer! Har jag otur så får jag jobba tills jag stupar på min post... Då hjälper det föga att det idag plockas ut mångmiljardvinster ur statliga bolag och att det delas ut miljonbonusar till cheferna. Det måste självklart konstrueras ett system där det är värdefullt (och meningsfullt) att satsa på framtiden, att under goda år kunna bygga upp resurser istället för att i alla lägen vinstoptimera inom budgetåret. Om man säger till ett barn att det får 50:- att handla godis för varje fredag, och att eventuella rester i form av pengar &/eller godis konfiskeras varje söndag, så kommer barnet givetvis att handla upp sin 50-lapp och smälla i sig godiset vare sig det vill eller inte. Om man istället tillåter barnet att spara lite ibland om det inte är så suget just den helgen, så kan det få jämna ut sig över tiden, det kanske t.o.m. blir så att barnet vill spara en del av pengarna till ett biobesök!

Ekonomins matematik måste förädlas. Den måste ta hänsyn till ett långsiktigt perspektiv, att det är bra att lagra i ladorna under goda år för rätt vad det är så blir det lågkonjunktur och då är det trevligt att ha lite undanstoppat... Ekonomins matematik måste också innehålla de delar som vi idag inte mäter, eftersom allt inte går att mäta i pengar (se även mitt inlägg Varför tillåts ekonomer styra världen?). Dessutom måste man komma runt idiotin med suboptimeringen, t.ex. tillåta extraresurser till vissa elever i skolan som förhoppningsvis kan få hjälp att styra om kursen till ett normalt, skattebetalande liv istället för ett skattefinansierat liv i form av t.ex. fängelse eller socialbidrag. Detta kan inte hanteras idag eftersom det är olika konton som betalar och som höstar in vinsten, trots att allt ingår i AB Sverige!

Vi måste komma ihåg att pengarna i sig bara representerar värdet för riktiga varor och tjänster, egentligen är det gammal hederlig byteshandel vi idkar, pengarna representerar bara att vi är osynkade med varandra i själva bytet. Att sedan upphöja pengabytandet i sig till en egen religion ("Ekonomi"), och dessutom låta dess utövare styra över alla andra är närmast sinnessjukt!

Relaterat: Köttfusk och finanskris och Bankernas bonusar är ett hot mot alla