Hur stort är Sverige?

Sverige är ett stort land. Bokstavligt talat. 407.339 km2 som bara bebos av 9.666.871 personer vilket innebär 24 pers per km2. Det kan man jämföra med t.ex. Belgien med 360 pers per km2. Problemet är att Sverige är så ojämnt bebott. Faktum är att 91% av svenskarna bor på bara hälften av ytan, dvs 9% av svenskarna har halva Sverige för sig själva! Om man tittar på hälften av befolkningen så bor den på endast 9,3% av ytan. I Sthlm+Gbg+Mlmö bor 1,74 milj, 18% av svenskarna, och trängs på endast 0,2% av Sveriges yta!

Om man antar att Sveriges yta motsvaras av en fotbollsplan och Sveriges invånare av 100 personer på sagda plan så skulle fördelningen se ut som följer:

• 9 pers på ena planhalvan och 91 pers på andra
• av de 91 på andra planhalvan är 41 pers utanför straffområdet och 50 pers i straffområdet (gul ruta)
• av de 50 i straffområdet är 18 pers inklämda i ett 2m brett område framför målet (motsvarar Sthlm, Gbg & Mmö, svart ruta)

Felet är inte att hälften av Sveriges yta bara bebos av en knapp tiondel av Sveriges befolkning. Inte heller att hälften av svenskarna trängt ihop sig på knappt en tiondel av Sverige. Felet är att de som bestämmer i Sverige bor i storstadsområden med väl utbyggd kollektivtrafik, många skolor, vårdcentraler och sjukhus att välja mellan, latte-fik på hörnet och cykelavstånd till det mesta. Hur ska de kunna bestämma för hela Sverige? Hur kan de kunna veta hur det är i den verkliga, gråa, fastkedjade, oförbätterliga vardagen med en skola i byn, ett överfullt dagis och 4 mil enkel resa till jobbet?

Ska vi bygga en mur som i Game of Thrones vid Dalälven så resten av Sverige slipper bekosta Norrlands vägar, sjukhus och brandstationer?

Ska vi beväpna muren och "inte släppa en jävel över bron"?

Eller kanske rent av sälja hela Norrland till Putin?

(Där väckte jag säkert ogenomtänkta tankar hos någon i egna ögon übersmart ekonom...)
 
Nu låter ju det här som ett dumt, illa formulerat och kanske osmakligt skämt, men det är ju ditåt vi är på väg! Landsbygden i allmänhet och Norrland i synnerhet avfolkas, skatteintäkterna minskar, servicen blir sämre och fler flyttar osv. De naturtillgångar som finns tar staten all avans på, den norrländska vattenkraften stod under 2012 för minst 45% av Sveriges elproduktion (kärnkraften för 38%) där ytterst lite gick tillbaka till kommunerna. Eftersom inte vattenkraftskommunerna får intäkterna utan de samlas in till staten så tycker jag att all statlig verksamhet ska behandlas likadant. Ta tex regeringen. Regeringskansliet satte under 2013 sprätt på 6,6 miljarder av statens pengar (till exempel intäkter från vattenkraften). Lejonparten gick antagligen till löner och därmed rakt ner i de kommuners fickor där anställda på regeringskansliet bor, är det verkligen rätt fördelningspolitik? Att ta från de fattiga kommunerna och ge till de rika?

Och det utbredda tramset om att avreglering av det självklara i samhället (vård, skola, rättsväsende, infrastruktur mm se tidigare inlägg) skulle ge bättre tillgänglighet och priser fungerar ju bara där kundunderlaget är så stort att det kan bli en konkurrenssituation. Hur ska man hantera avfolkningsspiralen i det läget det enda apoteket eller friskolan vill lägga ner pga vikande vinster? Det måste finnas en grundnivå som är Sverige-gemensam oavsett lönsamhet och som staten garanterar, annars sitter vi snart med en helt öde landsbygd och trånga städer

Samma resonemang går att föra i kommuner med stor landsbygdsdel, de som sitter i tätorten och bestämmer har ofta fokus just på tätorten vilket innebär att den lokala landsbygden får för lite resurser i förhållande till tätortens invånare. Problemet med dagens utjämningssystem är att det kommer kommunen (=tätorten) till godo istället för kommuninvånarna!

Det finns ett utjämningssystem mellan stat-landsting-kommun som egentligen ska råda bot på det här men jag har en chockerande nyhet: DET FUNGERAR INTE!

Gör om gör rätt!  och så glöm inte att kölhala ekonomerna!