Tiggeri vs Välgörenhet

Jag har funderat mycket över varför jag blir så upprörd över alla dessa stackars tiggare som sitter i vattenpölar bredvid busshållplatser med utsträckta muggar. För upprörd blir jag.

• Mina barn undrar (fullt förståeligt) varför vi inte ger dem pengar, vi skickar ju pengar till Afrika så varför inte ge gumman vid affären lite växelpengar? Då blir jag upprörd på tiggarna för att jag måste förklara mig för mina barn.
• Varje gång jag går förbi gummorna, ser bilder på (antagligen) deras barn i ögonvrån och de säger "Hej" och försöker möta min blick så skäms jag i mina fina kläder. Då blir jag upprörd på tiggarna över att jag ska behöva gå här och skämmas och känna mig snål.
• Nästan alltid när man talar om tiggarna är det någon som känner någon som har hört att någon har sett att de minsann åker runt med arbetsbilar fulla med stulna verktyg och slangar diesel, för det vet man ju att såna gör. Då blir jag upprörd på tiggarna över att invandringsfientligheten får ytterligare bränsle alldeles i onödan.
• När man läser i tidningarna om att tiggarna tjänar 10 ggr mer på att sitta och tigga i Sverige (med sina barn antingen kvar i hemlandet eller instängda i en husvagn i närheten) än att stanna kvar i det egna landet, då blir jag upprörd. Upprörd över att orättvisorna i Europa kan vara så gigantiska.

Jag förstår till fullo att man kan välja tiggeri i ett avlägset Sverige som yrke på de premisserna. Frågan är bara hur många tiggare som vi kan försörja på våra växelpengar? Fri rörlighet inom EU är antagligen i grund och botten bra, syftet är delvis att arbetskraft ska kunna lockas till områden med bättre arbetsmarknad. Problemet är att "Tiggeri" inte var ett existerade yrke i Sverige tidigare. Visst hade vi tiggare, men det var mer "ur hand, i mun", mer av typen direkt välgörenhet, när de hade tiggt ihop en hundring så räckte det till en limpa och några folköl.

Den nya tidens tiggare reser runt med arbetsledare, samlar ihop sin lön under tiden de får vara här och återvänder sen hem till det egna landet igen med pengarna och kan antagligen försörja hela sin familj en skapligt lång tid innan det är dags igen, lite som bärplockning faktiskt... bortsett från att de faktiskt säljer en tjänst i det fallet...

Vad är lösningen då? Jag har inte en blekaste aning! Helt klart är att alla Rumäniens och Bulgariens fattiga inte kan komma hit och dela på våra växelpengar! I vanlig ordning är det politikerna och ekonomerna som måste hitta en lösning och här är det svårare än vanligt; det måste fungera på EU-nivå!

 

Jag kan inte nog poängtera att jag INTE lastar tiggarna som individer för detta. Om jag visste att mina pengar gjorde en insats för Bulgariens fattiga där, i Bulgarien skulle jag gärna skänka mer än växelpengar, men det känns omständligt och ologiskt att de ska behöva sitta i vattenpölar bredvid busshållplatser för att få mina pengar...

I vanlig ordning anser jag att ekonomer ska kölhalas, den här gången tar vi med politikerna också!

En konflikt som inte gick att förutse?

Jaha, då är den här, konflikten som inte gick att förutse.
 
Europas två största militärmakter står på gränsen till ett fullskaligt krig; Ryssland vill försvara sin Svarta-havs-flottbas och Ukraina vill närma sig EU.
Konflikten i sig påbörjades redan 1954 då Krim gavs till Ukraina (fortfarande inom Sovjet) men det spelade ingen större roll förrän Ukraina blev självständigt 1991; sedan dess har det pyst under locket i världens tredje största spannsmålsexportör med en yta som gör landet till det nästa största landet i Europa (efter Ryssland) och det största landet helt och hållet beläget i Europa.
 
Men nejdå, det gick inte att gissa att det förr eller senare skulle braka löst...
i alla fall har inte svensk säkerhetspolitik kunnat genomskåda detta...
by the way, det är ca 100 fågelmil från Stockholm till Kiev (något kortare än Stockholm-London fågelvägen)...
 
Som jag tidigare har skrivit (Varför ska vi ha ett försvar?) så tycker jag att det är helt åt h-vete att det är ekonomin som styr över vår försvarsförmåga, fler skriver på samma tema:
När planekonomin möter marknaden
Skipper

Jag kan också rekommendera svenska politiker (och andra nyfikna) att läsa FOI's rapport om tröskelförmåga!


För övrigt anser jag att ekonomer ska kölhalas!